Åsas hundar

Senaste inläggen

Av Åsa - 3 februari 2010 15:30

Växthuseffekt? Global uppvärmning? Snarare snöstorm och värsta vintern i mitt liv...

Att vara ute är inte att tänka på, Popsy simmar bokstavligt talat genom drivorna och Mårran får snöfnatt. Så vi tränar inne, stegförflyttningar och skiften i fjärren. Det blir bättre och bättre! Lugnare, mer medvetet, mer koncentrerat.


Min egen träning utförs på stepmaskinen framför t ex "Trinny och Susannah stylar Amerika" eller utomhus med snöskyffeln i högsta hugg. Mina extra vinterkilon bekämpas lite i taget :)


Hästarna kurar i sina täcken, letar gräs under snön, eller smågnabbas för att hålla värmen. Det är en mä'ktig syn när Benji sätter full fart från andra sidan hagen, snön yr, och hela hästen uttrycker "urkraft"! Tänk så snälla de är som låter oss futtiga människor hantera dem lite hur som helst. Förtroende, samarbete, ömsesidig respekt.


Och jag drömmer om att gå femdagars chickencamp för Bob Bailey i sommar. Undrar om Ola går med på det? 11000 plus mat och logi, av med frun i sex dagar, ta hand om hem, hästar, och hundar...låter inte som ett troligt scenario...Men drömma kan jag ju göra!


Mer realistiskt: någon som har lust att följa med till Hand med Hund i Staffanstorp 13 mars och lyssna på en föreläsning om hundar vs vargar? Jag jobbar egentligen, men det är ju en fråga om prioritering...:)



ANNONS
Av Åsa - 2 februari 2010 08:29

Min största svaghet i livet - eller den som får mig att må sämst med jämna mellanrum - är mitt behov av att ALLA måste gilla mig och INGEN får på något sätt visa missnöje över det jag gör.


Efter att ha jobbat i butik i snart 20 år vet jag att det är en omöjlighet. Rutin och övning har lärt mig att skilja på mitt "butiks-jag" och inse att det inte är mig som person som folk skäller på med jämna mellanrum, utan ett biträde som råkar vara på fel plats vid fel tillfälle. Sedan många år har jag lärt mig att handskas med missnöjda kunder på ett sätt som för det mesta fungerar bra för alla parter, och i värsta fall skaka av mig upplevelsen med en axelryckning. Jag har rätt argument, jag har upplevt (nästan) allt som kan hända, jag känner mig lugn och säker.


Som hundinstruktör behöver jag lära mig alltihop på nytt...Missnöjda "kunder" har aldrig varit ett problem (mina kursare är underbara människor), men när jag presenterar mina "radikala" idéer om att samarbeta med både SBK centralt och min älskade Eslövs Brukshundklubb, och dessutom lägger ett förslag som gynnar båda sidor (mest mig, det erkännes villigt) men som går helt emot alla traditioner, så blir där efterverkningar. Naturligtvis.

Vissa människor ifrågasätter. Naturligtvis. Det är fullt normalt, väntat, och precis som det ska vara, och jag tycker att det är SUPERJOBBIGT!


Eftersom jag redan känner mig lite osäker på hur det ska gå, både samarbetet och min egen framtid, så tolkar jag dessutom minsta kommentar så nattsvart som det bara går. Förnuftsmässigt vet jag precis hur rent ut sagt DUM jag är, men det hjälper liksom inte. Fjärilarna fladdrar i magen, obehagskänslorna kryper genom hela kroppen, och det känns som att det var ren hybris att tro att jag skulle lyckas så enkelt...

Nåväl, jag tror stenhårt att skillnaden mellan de som lyckas och de som inte lyckas är de förstnämndas förmåga att aldrig ge upp och alltid hitta nya vägar. Så först och främst får jag väl se om jag kan gjuta lite olja på vågorna som jag har rört upp - om de nu existerar någon annanstans än i min fantasi. Och går inte det så blir det helt enkelt till att hitta andra lösningar.


En bild på någon som alltid är på min sida och älskar mig förbehållslöst trots alla mina fel och brister, min Ola:

  


ANNONS
Av Åsa - 1 februari 2010 19:05

Pga återbud så har jag en ledig plats kvar på helgkursen i avslappning/uppmärksamhet 27-28 februari, och en ledig plats på rallylydnad fortsättning/avancerad som startar 4 mars.


Nu är det kallt och mörkt, men snart är våren här! När jag ändå pratar om kurser vill jag puffa lite extra för aktivering/nosarbete som startar 24 mars, som jag verkligen tror blir riktigt rolig! Vi fokuserar på olika sätt att använda mina fyra favoritsätt att aktivera hundarna: balans/kroppskontroll, nosarbete, problemlösning, och trixträning.


Jag längtar djupt och intensivt tills att snön försvinner och jag kan träna utomhus igen utan att Popsy måste simma fram genom drivorna...

Av Åsa - 31 januari 2010 10:27

Att hålla en heldagskurs med nya deltagare tar på krafterna...Först är jag nervös när jag lägger sista handen vid planeringen, sedan är jag nervös när jag kör dit. Men all nervositet släpper när jag ser att kursdeltagarna är helt vanliga, men ovanligt trevliga, hundägare. Precis som alltid :)

Igår höll jag en avslappning/uppmärksamhet för sex glada hundägare, och sex ännu gladare hundar. De kastade sig in i nya övningar och nya tankesätt huvudstupa och helt utan fördomar, fixade fika och stöttade varandra med ständiga leenden och extratips om vad som fungerat för just dem. Jag slår vad om att hundarna kände samma sak och kommunicerade sinsemellan på samma sätt: "Hur gör du när din Apa beter sig sådär konstigt? Funkar det? Aha, det måste jag testa!"

Åtta timmars blandad teori och praktik är väldigt kort tid för att få in väldigt mycket, och min förvåning var stor (och min glädje ännu större) när jag såg hundar bete sig precis som om de aldrig gjort något annat än t ex slappna av på en filt, eller springa bredvid en annan hund. Vi underskattar deras inlärningsförmåga om och om igen...

Med mig hem hade jag nya bra tips att sprida vidare, nya vänner (både fyr- och tvåbenta), inspiration och motivation att fortsätta jobba med just "problemhundar", och en massa ny energi som kommer att bubbla upp lite i taget de närmsta veckorna.

Stort tack till alla underbara deltagare - jag misstänker att vi träffas igen ;)

Av Åsa - 28 januari 2010 08:06

Stora delar av gårdagen tillbringades på motorvägen mellan Malmö och Rolsberga, där jag kröp fram i 30 km/h...snökaos!

Men med snön kom varamare temperaturer, och lilla Loppan vaknade ur sin dvala. "Snälla matte, kan vi göra något?" Vad sägs om att klippa klorna? "Ja, hurra, lyft upp mig genast!" Det är roligt att se hur kloklippningen verkligen har blivit en uppskattad träningsstund och inte ett obehag. :)

Sedan körde vi lite stegförflyttningar. jag testade runt för att se hur jag skulle få fram bäst rörelser - kontrollerat, vid min sida (inte flyga iväg vid minsta rörelse), hela tiden fokus på stadgan i rörelsen (det låter motsägelsefullt men jag kan inte riktigt förklara det på ett annat vis...). Med jämna mellanrum gick hon upp för högt i varv, då la jag henne på sidan och hon fick slappna av innan vi fortsatte.


Höger: Sitt stilla tills jag flyttat högerbenet, stå när jag lyfter vänster häl, flytta med vänsterbenet, avsluta i stå. Sitt har vi inte lagt till på slutet än, ett av problemen är att hon sätter sig för snabbt och på fel ställe.

Vänster: Sitt stilla tills högerbenet korsat framför, stå när jag lyfter vänster häl UTAN att hoppa iväg, LUGNT röra sig till vänster i samma takt som vänsterbenet.

Jag tror att det kommer att bli finfint!


Mårran tränade skall. Jag har shejpat fram ett skall genom att jag skäller på henne och hon skäller tillbaka som ett trix, och tänker bygga vidare på det. den perfekta tidpunkten är när jag sitter framför TV:n och hon ligger på sängen och vill ha något (oftast en tuggpinne). Hon är lugn och stilla, men väldigt alert och motiverad.

Igår började jag släcka ut "tysta skall" genom att titta bort och göra om, och få fram fler skall i rad. Ingen direkt belöning för ett skall mer än att jag skäller igen och hon får svara (vilket tydligen är väldigt förstärkande), för två skall blev det en godisbit och sedan den efterlängtade tuggpinnen.

Från början har jag varit väldigt noga med att ha stimuluskontroll på skällandet, spontana skall är inte något jag uppskattar vare sig i en träningssituation eller annars...Iom att jag använde mitt eget skällande som ett sätt att få fram minsta ljud så blev det naturligt att shejpingprocessen blev "under kommando", och har hon skällt spontant (vilket hon naturligtvis testade i början) så har jag tittat bort en stund, väntat på att hon testat något annat (vad som helst) och belönat det.


Jag har aldrig tidigare sysslat med momentet "skall", men misstänker att om man tränar hunden till skall genom frustrationslekar (här är godisbiten/leksaken, jaga den, den försvann, skäll för att få fram den) så får man - helt naturligt - in en massa frustration i momentet som kan ge oroliga tassar, morr och ylningar, och inte minst att hunden lättare tar till skall i en shejpingsituation där den blir frustrerad helt enkelt därför att den kopplar ihop frustration med skall (det har vi ju tränat in!). Vi provade med Popsy i Lördags, och det blev mer utdragna frustrationsljud än rena skall...

Jag tror allra mest på att fånga skallet när hunden ändå skäller och sedan sätta på kommando, då bör man få snygga, rena skall, mindre frustration i momentet, och mer stilla kropp. Popsy skäller snyggt och rent flera gånger när någon knackar, det ska jag försöka fånga och sätta kommando på.


Fria tankar över momentet, kom ihåg att jag först nu börjar testa att lära in det så mina slutsatser bygger på ytterst få träningspass med endast två hundar...Men det är roligt att fundera över!


Idag lyser solen över ett djupt snötäcke, hundarna och jag ska ut och pulsa.


    


Av Åsa - 27 januari 2010 08:00

Med jämna mellanrum får jag frågor om valpkurs, men hittills har det inte varit tillräckligt många valpar som är valpar samtidigt (de växer ju, de små rackarna...). Nu har jag fått lite frågor igen och gör ett nytt försök.


Är du intresserad eller känner någon som är intresserad av att gå valpkurs med klickerfilosofin som grund? Maila asa@asashundar.se , titta in på hemsidan för att läsa mer http://www.asashundar.se/viewpage.php?page_id=86 .

Sex deltagare så startar vi!



Av Åsa - 25 januari 2010 08:44

Söndag efter Svalövskurs brukar vara träningsgruppsdag, igår var inget undantag. Eftersom Popsy tycker att 8 minusgrader är både pest och kolera fick Mårran hänga på istället.


Hon var Mårranunderbar (vilket betyder att hon hade glädje och träningsvilja och inte reagerade nämnbart på andra hundar, inte nödvändigtvis att hon gjorde övningarna fantastiskt), och vi hade roligt med budföring, stegförflyttningar och fjärrdirigering. 

Budföringen fungerar fint i springa-delen, ingångarna börjar komma spontant även hos mottagaren, och nu började vi jobba med stadga hos mottagaren och förståelse för kommandot "marsch". 

Stegförflyttningarna måste jag filma. De ser bra ut från min vinkel, men jag måste se framifrån och saknar spegel.

Skiftena i fjärren satt fint, ingen tvekan på ställandet vare sig från ligg eller sitt. hon har däremot tappat bort sina bakåtligg från stå, så vi fräschade upp buga litegrann för att få fina fälla-bakåt-ligg igen. Jag tror att båda mina hundar behöver lära sig att backa i front på kommando, kanske veckans projekt?


Efter träningen hängde hon med in i klubbstugan och la sig i en fåtölj och somnade medans jag hade möte. Skönt med en hund som kan koppla av ordentligt även i okända miljöer!

Av Åsa - 23 januari 2010 18:49

...och lilla frysnosen lägger ner.


Vi var i Svalöv idag, Popsy och jag (Mårran var med husse), och försökte träna i snön. Framåtsändande med galopp på "framåt" mot och mellan två stolar. Påhejad av Katy var jag faktiskt riktigt nöjd! Rakt och fint i bra tempo. Sedan ville jag byta till led två: sakta marsch från gruppen till target. "Nixipixi, nu fryser jag!" sa loppan och tog varje chans att smita till dörren...

Så vi fortsatte inne, först skicka till skål i galopp, sedan därifrån i trav till target utan kommando. Någon galopp blev det inte...men annars fungerade övningen riktigt bra! Lite frishejping av stående startposition med riktning framåt blev det också, och Popsy provade 1001 saker att göra med en skål helt utan att jag planerat något dylikt :)

Efter lunchen var det mer träning, lite stegförflyttning (katastrof) och skall (mer katastrof). Bättre gick antijaktträningen med kaninslunga, popsy studerade den flygande kaninen, åt sitt godis, och försökte sedan springa till dörren...vi konstaterade roat att bara där är en byggnad i närheten har jag inga problem med att hon springer på vilt. ;) Fast det har jag i ärlighetens namn väldigt sällan, hon är nog alltför lat.

Man kan knappast säga att hennes träningsvillighet var på topp, men vi fick iallafall gjort NÅGONTING vilket är mer än vi klarat på ett tag. Ny inspiration, nya tag!

Presentation

Fråga mig

5 besvarade frågor

Senaste inläggen

Kategorier

Länkar

Tidigare år

Följ bloggen

Följ Åsas hundar med Blogkeen
Följ Åsas hundar med Bloglovin'

Arkiv


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se