Åsas hundar

Inlägg publicerade under kategorin Seminarier och föreläsningar

Av Åsa - 16 mars 2010 07:38

Hunden - en soffvarg (illustrerat med en härlig bild av en lycklig varg i en soffa)

I sitt möte med hundmänniskor har Freddy konstaterat att ett STORT problem i Danmark (och Sveriga kan vi nog intyga) är aggressionsproblem/resursförsvar. Han har med hjälp av sin vargforskning utarbetat en modell som tilltalade mig: enkel att förklara, logisk, och stämmer utmärkt med mina egna erfarenheter (även om jag är mer inriktad på själva träningsbiten och Freddy mer på observationsbiten).


Det första han slår fast är att resursförsvar är en överlevnadsmekanism. Det är naturligt att vilja försvara en resurs mot en konkurrent, det är nödvändigt om man vill överleva som vild varg. Det ligger i alla hundar - mer eller mindre - och enligt Freddy i alla varelser från fiskar och fåglar till människor.

Han började med människor: min personliga sfär. Om någon ställer sig för nära så känner jag obehag och flyttar mig. Om personen provocerar eskalerar mitt obehag, jag kan fräsa ifrån eller tom knuffa undan personen (jag har själv utfört min beskärda del av vassa armbågar i ryggen på berusade människor som snubblar in i mig på dansgolv).

Utöver min personliga sfär har jag också en äganderättskänsla till "min plats". Om jag sitter på en bänk i en park och av någon anledning reser mig för att tex gå bort till papperskorgen och någon annan sätter sig på min plats under de sekunderna, så känner jag irritation. MIN plats, jag var där först. ingen logik (jag äger ju inte bänken), bara en känsla.


En ÄGANDERÄTTSZON är ett område som man känner äganderätt till och därför försvarar mot konkurrenter.

Äganderätt är en känsla hos en individ eller en grupp, att något konkret (föremål, ställe, resurs) har en så stor betydelse, att det ska försvaras mot andra.

Freddy visade snabbt exempel på olika äganderättszoner: zonen runt sovplatsen, lyans ingång, ett föremål, en matbit, valparna, osv.

Exemplet med lyan var extra intressant, där ligger zonen runt lyans ingång och försvaras av mamman när valparna är nyfödda. Freddy och Brita hade en ingång från baksidan av lyan, alltså inte i zonen, och undgick därmed en stor del av vakt-beteendet hos mamman. Zonen var störst första dagen, och krympte sedan dag för dag tills det var fritt fram att komma in och hälsa på valparna.


En zon (tex en matzon) respekteras av de andra vargarna. De gick av och an utanför zonen, men gav sig inte in i den. Däremot om vargen med äganderätt gjorde ett utfall mot någon som kom för nära, kunde en annan varg stjäla maten från bakom ryggen och så hade äganderätten flyttats till den nya individen.


Freddy tror att mycket av problemen som vi upplever med våra hundar beror på att den naturliga socialiseringen till det egna släktet som påbörjas i valplådan avbryts när valpen byter hem. Även om man fortsätter med socialiseringsarbetet så blir det en helt ny socialiseringsprocess, och det blir inte ultimat för hunden. Och dessutom, hur många hundägare lägger verkligen den tid och kraft som behövs för att verkligen socialisera valpen på bästa sätt? Hur många har kunskapen och möjligheten?


Zonförsvar i fyra steg:

1. Lätt hot: stirrar, stel

2. Kraftigt hot, visar tänderna, morrar

3. Skenangrepp med luftbett

4. Angrepp med hämmat bett (Freddy poängterar att det fortfarande inte är en attack med avsikt att skada, utan hundens sätt att säga LYSSNA FÖR H-E!)


Zonförsvar är alltså en överlevnadsstrategi, det uppkom tidigt i djurens utvecklingshistoria (ett "gammalt" beteende), och verkningsmekanismen är:

1. individ går in i zonen

2. obehag känns

3. försvar - aggression utlöses

Det beror INTE på rangordning, utan motivationen hos individen. Hungrig hund vaktar mat mer än en mätt hund gör. För vissa individer är föremål väldigt viktiga, de vaktar mer än den individen som inte bryr sig.


Fastställande av äganderätt:

* Beror på vem som kommer till något först / får något först

* Är inte beroende av rangordning

* Ev uppstår kamp tills äganderätten är fastställd (om flera individer kommer fram samtidigt tex)

* Äganderätten etableras, upprätthålls, försvaras

* Äganderätten kan ges upp om det inte är viktigt för individen.


Eskalering:

Om en människa inte respekterar zonen så växer zonen (valpen ska minsann inte morra, jag ska kunna ta maten/tuggbenmet när jag vill!). Hunden känner större obehag, människan upplevs som en konkurrent, försvarslusten ökar, aggressionen ökar. Zonen fortsätter att växa ju mer obehag hunden känner.

Om vi istället respekterar hundens zon så kommer obehaget att minska, hunden vänjer sig vid att människor inte är konkurrenter, trygghet och förtroende gör att zonen minskar.

Om hunden får tag på något potentiellt farligt är det bästa att byta med något annat, locka med en godisbit, eller vänta ut att den släpper på egen hand och snabbt flytta HUNDEN inte resursen. Gå INTE i kamp!

Det är ALDRIG OK att reta en hund "på skoj", det leder bara till aggression och större zoner.

De fyra stegen i zonförsvar speglar ökat obehag hos hunden, det är ingenting som hunden VILL göra utan den känner sig TVINGAD. Zonerna är medfödda, alla individer har zonförsvar i beredskap, det har ingenting att göra med rang eller dominans.

En hund behöver lära sig att andra också har zoner (precis som ett litet barn som stjäl kompisens leksaker).


Det bästa sättet att bemöta zonförsvar är

1. Flytta ut ur zonen (minska hundens obehag)

2. Se till att kränkningen inte sker igen (bygg upp förtroendet på nytt)

3. Ändra på förhållandena

4. Träna målinriktat med ombetingning och desensitivisering


Freddys system delar upp hundens olika aggressionsproblem på följande sätt:

* Kamp för att uppnå zoner (äganderätt)

* Individuellt zonförsvar

* Grupp zonförsvar

* Kamp för rang

* Hävdande/upprätthållande av rang

* Omriktat/frustrationsframkallad aggression

"Predatoriskt beteende" (rovbeteende) klassar inte Freddy som aggression.

Jag var nyfiken på kamp för rang och hävdande av rang, men fick inget bra svar. Återigen kanske tidsbrist eller missförstånd, eller så menar vi inte samma sak med ordet "rang".


Fokus för aggressionsbeteende är obehagskänslan!

1. Aggression förorsakas av obehag

2. Försvinner obehaget försvinner aggressionen

3. En aggressiv hund är olycklig

Freddy poängterar också att uttrycket "en aggressiv hund" är felaktigt. En hund kan utföra aggressiva beteenden och visa aggression, men när den tex sover eller leker är den INTE en aggressiv hund. Aggression är situationsbundet.


Dessutom var både han och Kerstin mycket tydliga med att obehag glöms inte bort! Frågan om Cesar Milan påstående om att hundar glömmer bort att de tidigare blivit illa behandlade om man börjar behandla dem korrekt besvarades av Freddy med "Men då kan han ju inte mycket om djurs beteende!". Att komma ihåg obehag är nödvändigt för att överleva, för att undvika att det upprepas.

ANNONS
Av Åsa - 15 mars 2010 18:05

Gårdagen tillbringades i Staffanstorp, i sällskap med en antal andra hundmänniskor som kommit för att lyssna på Freddy Worm Christansen.


Kerstin Malm (vars föreläsning om empati och hundhållning förra våren fortfarande påverkar mitt tankesätt) ger ut Freddys bok och styr upp en serie föreläsningar under våren. Naturligtvis ett måste! Jag fixade ledigt från jobb och lä'mnade en sjuk man hemma med diverse djur att ta hand om...en smula dåligt samvete, men han försäkrade att det var OK.

Och i vanlig ordning antecknar jag massor, och för att verkligen komma ihåg vad jag har hört så måste anteckningarna renskrivas och upprepas - här på bloggen där alla andra kan ta del av kunskapen (om än speglad av mina egna tankar och filtrerad genom mitt huvud) känns som det bästa forumet.

Min uppkoppling är lite skakig, så det blir flera mindre inlägg. Trevlig läsning!



ANNONS
Av Åsa - 24 september 2009 10:15

Mina samlade anteckningar:


"Först när man har tagit kontrollen över alla parametrar som påverkar tävlandet så kan man skylla på otur eller en dålig dag" - Malin Baryard


Varför tävla?

* Ett "kvitto" på hur väl jag har tränat min hund

* En utmaning att lära hunden ett antal förutbestämda moment och kunna visa upp dessa

* Ger träningen ett mål

Träningen delas upp i fyra delar: Grundträning, detaljer/moment, kedja/helhet, tävlingsträning. Dessa delar går hand i hand.


Grundträning / lek

* Utvecklar belöningar (ju fler fungerande belöningar ju enklare att träna)

* Utvecklar belöningsritualer - olika sätt att belöna på vid olika tillfällen/sinnesstämningar/moment

* Skapar ett intresse för föraren (som har kontroll över alla leksaker och godisar)

* Lär hunden spelreglerna: jobba för belöningen, vara engagerad

* I en störande miljö

* Enklare att lära in moment (många moment kan grundläggas i leken)


Vad är "att lyckas på tävling"?

När tävlingsnivån = träningsnivån (eller lite bättre)

ELLER så nära som möjligt. Minst missar vinner!

"Bäst när det gäller är en kompromiss mellan vad man kan prestera och vad som är möjligt för stunden"


Prestera bra betyder att BÅDA måste prestera.

I "bagaget" har vi:

* Relationen förare-hund, träning och vardag. "Arg ibland" hänger kvar och ger osäkerhet även i andra situationer.

* Träningshistoria - hundens upplevelse av träning

* Tävlingshistoria - hundens upplevelse av tävling

Målet MÅSTE vara att hunden ska få en bra upplevelse om vi vill ha en långsiktig tävlingskarriär!


Ur hundens perspektiv?

  Träning                                       Tävling

* Ensamma                             * Främmande miljö

* Inga störningar                     * Publik, domare

* Mycket belöningar                 * Inga belöningar

* Trevlig och glad förare          * Okända rutiner

* Välbekant miljö                     * Nervös förare

Lite som att träna fotboll men tävla bandy...


Träna hunden för tävlingssituationen

Träna hunden så att den blir bra på att tävla!

Hunden kan momenten:

- utan hjälper

- på första försöket

- övertränad

- klarar uppgifter i kedjor

- tränad i tävlingslik miljö

- uthållighet i att arbeta för belöning

Tävlingen ska aldrig vara hundens "maxnivå"!


Kedjor

* Flera moment / delmoment efter varandra

* Jobba länge för belöning

* Kunna gå från moment till moment

* Förarens träning i att agera tävlingsmässigt, få flyt i sitt eget beteende

* Bra sätt att checka hundens status

Bryta kedjan och göra om vid miss eller inte? Beror på...Å ena sidan vill man jobba med detaljerna. Å andra sidan får man inte bli så petig att det aldrig blir några kedjor!

Två saker ger alltid bryt: oengagemang och stress.


Var ligger felet i kedjan?

* Fungerar detaljen?

* Fungerar momentet?

* Fungerar kedjan?

* Fungerar störningarna?


"Viljan att vinna är inte på långt när lika viktig som viljan att förbereda sig för att vinna"


Projektera för att lyckas:

* Inventera färdigheter

* Granska, repetera och revidera målen

* Tidsplanera

* Träna med hög kvalitet

* Strategier

* Taktik


Förarens uppgifter:

Målsättning

* Exakta och specifika mål. Ha en målbild!

* Mätbara och realistiska

* Långsiktiga mål - drömmål. Gör aldrig något som motverkar drömmålen.

* Kortsiktiga mål med slutdatum

* Utvärdera målen! Är jag på väg åt rätt håll? Träningen bör ALLTID gå framåt, även om den går sakta!


Fokus på rätt saker

* Det jag kan påverka

* Släpp det som inte fungerat (visa inte domaren när ni gör en miss!)

* Hitta tillbaka efter en miss

* Lär dig göra dina uppgifter på banan. Utvärdera!


Koncentration

* Bibehålla fokus här och nu

* Se koncentration som en fysisk aktivitet: TRÄNA

* Utsätt dig för pressande situationer och miljöer

* Attityd är allt

* TRÄNA KLART INNAN DU BRYTER KONCENTRATIONEN PÅ HUNDEN!


Hantera det oförutsedda

* Se svårigheter som en ny utmaning

* Hantera missar

* Lär av andras missar

* Hur jag väljer att se verkligheten är mitt beslut!

"I reject your reality and substitute my own" - favoritcitat  från Adam i Mythbusters :)


Rutiner

* Inför tävling - dagarna innan

* På tävlingsdagen, träna uppvärmning så du vet vad som funkar!

* Inför momenten, tala om för hunden vilket moment som kommer med ord eller kropp

* Avslutande rutin, skapar bra känsla och är helt oberoende av hur det gick. Ta hand om hunden!


Nervositet

* En förutsättning för att prestera max?

* Motverkas av bra rutiner

* Träna på att själv handskas med den, träna hunden på att handskas med din nervositet


Vill du bli riktigt bra?

10% talang

90% hårt arbete

100% glädje, motivation, engagemang


En väl förberedd förare

* Ger hunden de bästa förutsättningarna

* Ger ett gott intryck

* Gynnar samarbetet


Kort tillägg: Under frågestunden efteråt pratade Maria om belöningar som hunden går genom eld och vatten för, och fick frågan "Men måste det inte ändå vara föraren som är den bästa belöningen?". Hon svarade att sedan hon började inom SBK för nästan 25 år sedan har hon hört talas om hundar som har föraren som bästa belöning, men ALDRIG sett det! Hon höll med om att det vore det allra bästa, men ifrågasatte om det var möjligt EFTERSOM hunden har tillgång till föraren hela tiden. Hon gjorde liknelsen att om vi skulle försöka träna henne för köttbullar skulle hon säga "aldrig i livet, det kan jag köpa själv med betydligt mindre jobb". Däremot om hon skulle få hundralappar, eller ännu hellre tusenlappar, DÅ skulle hon vara intresserad.

   


Av Åsa - 2 februari 2009 18:11

Dagens sista föreläsning. Jag var trött, ämnet bekant, inte så mycket anteckningar.


HUNDTRÄNING ÄR ETT HANTVERK som går ut på att BELÖNA ÖNSKVÄRDA BETEENDEN och UNDVIKA BELÖNA OÖNSKADE BETEENDEN. Du får mer av det som blir belönat.


* Belöningsglasögon: upptäck de beteenden du vill ha mer av.

* Belöningskriterier: rata de sämsta (vänskap och trygghet alltid i grunden)

* Belöningens värde: avgörs av HUNDEN. Variera!

* Träningsmål: ger riktning. Vad, när, huvudmål/mellanmål, dela upp.


FEM STEG I TRÄNINGSPROCESSEN

1. hitta

2. belöna

3. döp

4. länka

5. generalisera


Fastna inte i mutor och hjälper. HUNDEN ska jobba, inte tränaren.


Om hunden gör fel?

* ingen konsekvens, försök igen

* mjuk felsignal, ny chans

* ta paus, försök igen

* sänk kriterierna

* avbryt, fundera ut en ny plan till nästa pass.


jobba med oförutsägbara belöningstillfällen!


Av Åsa - 2 februari 2009 17:39

Efter lite puffande: mina anteckningar från Kenths föreläsning


PERSONLIGHET

Kan hundar vara optimistiska eller pessimistiska?  (ja, tror jag)

Positiv affekt: glädje, lekfullhet, lust. Präglas av VILL HA.

Negativ affekt: oro, ängslan, rädsla, ilska. Präglas av VILL INTE HA.


En positiv hund:

*Envis vid lek

*Upphetsad, energisk

*Rymmare

*Olater trots tillrättavisning

(Någon som känner igen Popsy?)

En negativ hund:

*Rädd

*Stissig

*Lättstressad, går inte ur stressen


Var ligger din hund mellan "boldness - shyness"?


HUNDARS "BIG SEVEN"

* RÄDSLA (miljö eller social)

* AGGRESSIVITET

* SOCIALITET (bilda grupp)
* TRÄNINGSBARHET
* SUBMISSIVITET (konfliktovillig)
* REAKTIVITET (både bra och dåligt)
* AKTIVITET (allmän)

Dessa sju i olika mängd bygger upp hundens personlighet.


TRÄNINGSBARHET bygger i sin tur på

* Samarbetsvilja

* Benägenhet för uppgiften

* Belöningsintresse

* Associationsförmåga ord-uppgift

* Uthållighet / frustrationstålighet

* Skapar vanor


Hundens personlighet bygger på genetiskt arv och gjorda erfarenheter. Den går att utveckla men knappast förändra. Känn din hund och lägg upp träningen efter dess personlighet!


FÅ MER av ett beteende/attityd

*Leta utlösande retningar

*Förstärk

*Undvik konkurrerane beteenden

FÅ MINDRE av ett beteende/attityd

*Habituering

*Systematisk desensivitering

*Förstärk icke-beteenden

*Motbetingning


Förändrar inte hundens personlighet, med dess beteende.


RELATION MED HUNDEN

1920: Forskning om "hackordning" (gjord på höns. jfr "högsta hönset, hackkycklning")

1947: Schenkels forskning om "ledarvargen" (gjord på vargar i fångenskap)

1999: Mechs forskning om vargens familjegrupper med arbetsfördelning (gjord på vilt levande vargar)

2007: P. Jensens forskning på vilt levande HUNDflockar visar att rangordning saknas, hundar verkar bete sig socialt hela livet som vargvalpar.


En hund är inte en varg och beter sig inte som en varg! Den är genom avel och naturligt urval anpassad till människor till den grad att den är genetiskt programmerad att förstå vårt kroppsspråk. Hur coolt är det?

Detta ger att:

* Föraren har möjlighet att bestämma över hunden

* Ägaren är en "trygg bas" (eller ska vara)

* Hunden vill och kan samarbeta

TRYGGHETEN är grunden, ovillkorlig kärlek.

SAMARBETE är det rämsta medlet att kontrollera hunden.

BESTÄMMA bör man göra, men alltid med hundens bästa för ögonen.


Inlärning av färdigheter ger en vältränad hund. Hundar har enklare att lära sig "naturliga" beteenden.

Vi arbetar med ASSOCIATIV BETINGNING (förväntningar) och OPERANT BETINGNING (konsekvenser).


Få färdigheterna att fungera i rätt situationer:

Tänk på att alla närvarande stimuli associeras med inlärningen av ett beteende. Kort sagt: beteendet fungerar där du tränar det mest (och bäst). Kontrasteffekt: olika situationer associeras med olika belöningar (risk på tävlingsbanan).


Utveckla mental styrka

Förarens tankar och känslor > förarens beteende > hunden känslor > hundens beteende. Ödsla inte energi på det negativa du inte kan påverka, utan satsa all energi på det du KAN påverka!





Av Åsa - 20 januari 2009 19:07

Björn höll sin föreläsning som etolog, om hunden som "maskin".


INLÄRNINGSLAGAR

HABITUERING släcker ut medfödd/inlärd respons på ett stimuli.

Ex: en hund habitueras till sin matskål om maten alltid står framme, maten blir inte längre ny och spännande.

SENSITISERING ökar känsligheten för ett stimuli, bygger på förväntan att något ska hända.

Ex: om jag hittar ett antal hundralappar liggandes på marken, så kommer jag att tro att nästa fladdrande föremål också är en hundralapp och känna glädje när jag ser den.


TRÖSKELVÄRDE

Den stimulusstyrkan som krävs för att utlösa en respons. Under tröskelvärdet: habituering. Över tröskelvärdet: sensitisering.


DESENSITISERING

Att hela tiden jobba under tröskelvärdet och på så sätt höja tröskelvärdet. Svenska: gradvis vänja hunden.


ASSOCIATIV INLÄRNING

Klassisk betingning = hunden ser ett samband mellan två stimuli

Operant betingning = hunden ser ett samband mellan beteende och konsekvens

Effektivast är om klassisk och operant betingning "drar åt samma håll".


DISKRIMINATIVA STIMULI

Vi lär hunden en signal för när ett beteende lönar sig. Viktigt att komma ihåg att ALLT som är närvarande när man ger signalen (miljön, dubbelkommandon, lukter, osv) blir en del av signalen. VIKTIGT att generalisera om man vill att hunden ska lära sig en speciell signal (allt ändras utom signalen som är konstant).


(Björn hade ett lite förvirrat avsnitt om positiv förstärkning, negativ förstärkning, positivt straff och negativt straff som jag inte tänker återge. Intressant var att han kallade negativt straff för "omission training", vi fick ingen bra förklaring.)


TRÄNING 

KONCENTRERAD ELLER SPRIDD TRÄNING?

Försök har visat att hunden lär sig effektivare med längre mellanrum mellan passen. Bättre resultat på samma antal pass om man tränar en gång i veckan jämfört med fem gånger i veckan.


Med många belönade repetitioner blir ett beteende en VANA, som är oberoende av förstärkningen. Ex: köra bil...jag har ofta kört till jobb när jag egentligen skulle någonannanstans, eftersom det är till jobb jag brukar köra. Vanan upprätthålls tills den bryts (förstärkning uteblir flera gånger)


FÖRSTÄRKNING ÄR RELATIV

Om en råtta jobbar för 2 pellets och helt plötsligt får 12 pellets kommer den under en period att prestera BÄTTRE än en råtta som hela tiden fått 12 pellets. Om en råtta däremot jobbat för 42 pellets och helt plötsligt bara får 12 kommer den under en tid att prestera SÄMRE än en råtta som hela tiden fått 12. Förväntan spelar in, och gör råttan glad resp. besviken.

Hur påverkar detta jackpotbelöningar?


FÖRSTÄRKNING / STRAFF

Undersökningar visar: Förstärkning ger lydiga hundar, straff ger problembeteenden. Detta beror till stor del på att förstärkning ger ett "öppet" svar hos djuret (vad som helst), medans straff ger beteenden som är kopplade till försvar.


Björn pratade en del om straff, hur det bör användas OM man väljer att använda det, men det är "gamla nyheter" och inget jag ödslar plats på här. Han tog också upp ett flertal undersökningar på hundar som tränas med elhalsband. För mig var även detta ointressant, jag använder positivt straff så absolut lite som möjligt (och aldrig el! skulle aldrig falla mig in!).


SAMMANFATTNING STRAFF

* En etisk fråga: är det min rättighet?

* Straff är många saker: hunden bestämmer.

* Ger en STARK effekt, det är SVÅRT att få rätt!

* Straff är komplext och ger bieffekter.

* Straff måste användas konsekvent för att behålla sin effekt.

* Straff måste vara tillräckligt kraftigt första gången för att undvika att en habituering sker.


Björn avslutade med lite om utsläckning och intermittent förstärkning (oregelbunden förstärkning), men där var inte heller något nytt.


Boktips:

excel-erated learning, Pamela Reid

animal learning and cognition, John Pierce




Av Åsa - 18 januari 2009 15:07

Första talaren var etologen/psykologen/filosofen Kerstin Malm.


Hon började med att ta upp hur olika vi använder och lever med hunden - och hur ologiskt det är att vi har så olika syn på ett och samma sorts djur.


Vårt hundhavande styrs till största delen av våra BEHOV och KÄNSLOR.

Direkta:

Samvaro, sällskap

Bestämmandebehov

Kärlek och omvårdnad

Inlärning, samarbete

 Indirekta:

Motion, nyfikenhet

social kontakt

status, prestige, prestation

hävdelse, attribut, försvar


Varför har JAG hund? Ofta en blandning mellan flera.

Är hunden ett substitut för självhjälp? Ofta inom områdena

MAKT, KONTROLL, PRESTATION, KÄNSLOMÄSSIGT BUNDEN

Motivet till att man skaffar hund och relationen man har till hunden speglar ofta relationen man har till andra människor.


EMPATI

Förmåga att förstå och känna en annan varelses tankar och känslor. En VIKTIG ingrediens för bra relationer!


Emotionell smitta: empatiska människor "härmar" andra människor (leende smittar). Oempatiska människor gör tvärt om.


Funktionell empati: man känner empati men utnyttjar detta för att kunna förutse och manipulera människor.

Äkta empati: respekt och omtanke, medkänsla. För att kunna HJÄLPA krävs en känslomässig distans! Svårt att träna sin egen hund, enklare att träna andras...

Även djur känner empati i olika hög grad.


EMPATINS KÄRNA

* Aldrig döma/fördöma INDIVIDEN (bara vissa beteenden)

* Hela tiden försöka förstå bättre och lära mer om VARFÖR människor/hundar gör som de gör.

En enorm skillnad mellan "jag tycker inte om det du gör" och "jag tycker inte om DIG".


HUR BLIR VI EMPATISKA?

* Respekterade och lyssnade på som små.

* Jobbar med oss själva som vuxna med ett öppet och icke dömande förhållningssätt till världen.

OBS att stress omöjliggör empati, vi får helt enkelt inte tid...


JAGETS UTVECKLING

1. Fysiskt jag: Kroppens funktioner och att äga saker är viktigt.

2. Aktivt jag: man mäter sina förmågor i jämförelse med andra. Vinna är viktigt.

3. Socialt jag: Man utvecklar sin personlighet och hittar sin plats i gruppen.

4. Psykologiskt jag: Man "hittar sig själv".

Parallelt utvecklas empatin. Omvärlden måste ge rätt respons när barn visar empati för att barnet ska bli empatiskt!


BARN - DJUR

* Står varandra nära

* Dialogen utan ord ger ökad emotionell intelligens

* Lär barn ta hand om och ta ansvar

* Ger närvaro i stunden, närhet utan ord eller krav

* Att se djuret åldras och dö ger förståelse för livet

 FAROR

* Djuret ses som ett objekt, att studeras utifrån

Viktigt att barn ser vuxna behandla djur väl! Ett mindre våldsamt samhälle kräver empati om både barn och djur.


RESPEKT

* Hunden har EGNA behov och känslor

* Döm aldrig individen

* Inse att beteenden har orsaker

* Acceptera hundens dagsform

* Kräv inte absolut lydnad i väldigt svåra situationer (för hunden)

* Utsätt inte hunden för obehag för att få som du vill

* Hantera inte hunden hårdhänt

* Träng dig inte på en hund eller tvinga den till närhet

* Låt bli att förlöjliga, håna eller skratta åt hunden

Min kommentar: Visst känns det självklart? Ändå glömmer vi det ibland...


ANTROPOMORFISM

Att tillskriva ett djur mänskliga egenskaper

+ En förutsättning för att skapa en relation med djuret

- Man tillskriver hunden känslor och motiv som rättfärdigar straff

- Man överkonsumerar onödiga saker till hunden

- Man ser inte hundens behov av att vara HUND


VEM JAG ÄR PÅVERKAR VILKEN TYP AV RELATION JAG VÄLJER

Faror med hundägande (kan vara):

* Ersätter social kontakt

* Tillgodoser kärleksbehov

* Uppnå prestige

* Utöva kontroll/få makt

* Använda hunden som redskap

* Ge utlopp för aggressivitet

Känn dig själv! Fundera över ditt hundägande och dina motiv!


Konkurrens och tävlande motverkar empati (visat i otaliga försök). Hur hanterar man att tävla med hunden när hunden inte gör så bra ifrån sig som man vill? Har du koll på dina motiv för att tävla?


JOBBA UTIFRÅN ETT EMPATISKT PERSPEKTIV

(Jämför med div. hundprogram)

* Hjälp människor genom att ge självtillit

* Lyssna in mer än tala för egen sak

* Inge inte orealistiska förväntningar

* Behandla inte hunden oempatiskt

* Var lyhörd för ägarens känslor

* Var inte överlägsen, förlöjligande eller hånfull

* Var medveten om ev. egna "expert-behov" och motverka dem

* Berätta om "främlingseffekten" (lättare för en främling att jobba med hunden)


Återigen: så självklart...





Av Åsa - 18 maj 2008 18:28

Man behöver ju ingen "riktig" tävlingsledarutbildning för lydnadsklasserna, men distriktet anordnar två kortkurser i år för både mer rutinerade och totala "grönisar" som jag och Jenny.

Petra Staaf höll i kursen på Svalövs BK (min andra "hemmaklubb").


Jag volontärade modigt att visa alla klasserna, trots att jag inte har den blekaste koll på momenten i trean och elit...man lär sig på att göra, inte titta!

Det första vi gjorde var en skiss på upplägg till elitklass. Jag, Jenny och Kristina från Svalöv ritade och funderade...När Petra kom för att titta konstaterade hon försiktigt att det var utmärkt att vi tänkte och diskuterade, men vår plan fungerade inget vidare. Hon ritade och berättade och förklarade.

Ut på planen, jag och en annan tjej fick drilla varsitt ekipage i ettan. Där har jag lite vana i alla fall. Mitt ekipage utmanade mig med att göra fel lite då och då, för att se hur jag redde upp det. Jag tycker att jag klarade mig ganska bra! Viss kritik på att jag blev lite väl dominant, vilket smittade av sig på henne och gav henne problem med hunden, men som jag ser det så är det viktigare att vara tydlig än snäll. Men jag ska definitivt tänka på min framtoning! Vi pratade också om kommenderingen, att använda "avdelning" eller inte, och kom fram till att "gör" var trevligare och gav samma information till ekipaget.

Vi körde igenom trean på samma sätt, också här med många frågor och svar.

Efter en kort fikapaus delade vi upp oss i två lag och gick ut för att sätta upp varsin elitbana. Jag hade ju en utmärkt skiss!

Vi ovana bad Petra visa ett fritt följ elit, jag lekte hund (uppenbarligen var jag väldigt söt i sakta marsch...). Vi pratade en del om kommenderingen även här. Sedan gick vi igenom moment för moment, var man lämpligast står, hur man kommenderar, småsaker att tänka på för att förenkla för tävlanden. Så mycket att hålla i huvudet!

Upp till nästa bana, samma genomgång, ännu flera diskussioner och förklaringar. Nu hade vi dragit över 1,5 timmar på tiden, och jag var frusen, hungrig, och slut i huvudet, men mycket nöjd och mycket klokare!


Varken eliten eller trean känns längre som mysterier, utan det ska jag nog fixa! Jag har tre träningstävlingar att öva på, och sedan sitter det.


Presentation

Fråga mig

5 besvarade frågor

Senaste inläggen

Kategorier

Länkar

Tidigare år

Följ bloggen

Följ Åsas hundar med Blogkeen
Följ Åsas hundar med Bloglovin'

Arkiv


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se