Fattar inte...Tittade lite i min kalender på hur resten av hösten ser ut, och jag hade två lediga dagar ihop med Ola. Två. Resten var inbokade med hundaktiviteter.

Så jag har tagit beslutet att ställa in promenaderna i höst, och på så sätt få loss ytterligare tre helt lediga dagar att tillbringas med maken. Hoppas att det räcker för att han ska fortsätta sin tålmodighet mot sin frånvarande fru...det är lyxigt med någon som håller ställningarna hemmavid, fixar middag, och allmänt gör det möjligt för mig att leva så intensivt hundigt som det har varit i år (och kommer att fortsätta minst ett år till).

Sorry mina underbara promenadvänner, i höst måste jag prioritera min bättre hälft...

I slutet av denna månad påbörjar jag nästa stora utbildning: jag ska bli tävlingslydnadsinstruktör, lydnad och bruks, elitnivå. När min lärare från Svalöv, Maria Venhammar, frågade mig om jag ville gå var jag överlycklig! Det är jag fortfarande, men efter gårdagens telefonsamtal också livrädd för att inte klara av de krav som ställs...

Jag är lätt den minst erfarna i gruppen, med mina ynka två starter i Lk2 och ingen brukserfarenhet. Tack och lov att jag kan klickerträning iaf (för det är vad utbildningen bygger på, ren belöningsbaserad träning).

Hemläxa redan innan start: få koll på sök, skydd, och rapport. Åtminstone vad det innebär och möjlig inlärning.

Examination i maj: Två av mig tränade ekipage ska visa upp elitmomenten inför domare, och få minst betyg sju (två försök). ELITMOMENTEN! Det blir till att leta villiga ekipage - igen...

Nu ska jag till klubben och funktionera på dagens agilitytävlingar, 550 starter, så jag lär väl träffa en del folk att höra runt bland. En sak i taget så håller sig fjärilarna i magen på en hanterbar nivå!

Jag har hittat en fotograf som tar härliga bilder på sina hundar, Kilo och Gips. Ett besök rekommenderas!

www.acattledog.se

Kom ihåg var ni hörde om honom först! ;)

Popsy tänker anmäla mig för hundombudsmannen...

Efter gårdagens korta träningspass med en grymt taggad terrier ville jag ta lite inkallningsbilder i trädgården. Popsy på plats, la leksaken framför mig för att få rak väg och bra fart, kallade in. Bilden blev inte riktigt perfekt, tog leksaken, gjorde om. Fortfarande kan det bli bättre, kanske där borta? Tog leksaken, om igen. Popsy började visa att hon tröttnat på "leken", men okänslig som jag var för hennes signaler fortsatte vi några gånger till. Till slut tog hon leksaken snabbt som en kobra och stack! Inte konstigt, varje gång hon lämnade leksaken till mig blev hon av med den och fick göra om en inkallning mot kameran...som hon inte gillar något vidare...

Nästa gång ska jag utrusta mig med köttbullar att byta mot, för att det ska bli bra utbyte för båda parter :)

Jag har sålt en del leksaker till Eskilstuna Hundcenter, senaste omgången syddes av den nya omgången skinn. Det visar sig att mitt garveri inte gjort sitt vanliga utmärkta jobb (eller att jag beställt fel sort eller haft sämre råskinn att lämna in), leksakerna håller inte. Skinnen är helt enkelt tunnare.

Inget större problem för min del, jag tar naturligtvis tillbaka leksakerna och syr om dem, men det irriterar mig att det händer överhuvudtaget! Jag tycker inte om att inte leverera enligt kundens förväntningar, jag ser hellre att det är tvärt om.

Dessutom har priset på skinnen gått upp...sämre kvalitet, högre pris (för mig, inte mina kunder), missnöjda kunder, och dålig reklam! Och dessutom skriver jag om det inför allmänheten...smart...

Den nya omgången kommer att testas noga med JRT som hänger i tänderna! Tål de det så tål de det mesta, precis som det ska vara.

Nja, det gick inte riktigt vår väg igår.

Jag känner att jag gjorde många små missar som travades på varandra, i en miljö som redan var ganska svår. I Hörby lyckades jag pricka allt rätt, nu blev det tyvärr nästan allt fel...

* Startade för sent hemifrån, vilket ledde till att jag togf ut båda hundarna samtidigt när vi kom fram. MISSTAG! Mårran behöver min fulla uppmärksamhet på nya platser och gott om tid att kravlöst känna in sig.

* Tog fel håll på sagda promenad och kom förbi en trädgård med skällande dobermann (tror jag). Mårran än mer stressad, Popsy ville nosa och var mycket irriterad. Tillbaka till bilen, in med Popsy.

* Mårran var superlös i magen...Vet inte om det var nerver eller något hon ätit. Hon började ta spontankontakt och ta godis iaf.

Dags för banvandring. Konstaterade att åttan var med i båda klasserna, men ganska enkel. I övrigt gillade jag domarens inställning, exakta vägar, snäva vändningar. Det är trots allt avancerad klass, det SKA vara svårt! Annars är det liksom ingen vits...Jag kände redan nu att chansen till succé var väldigt liten, och fick skäll av Ylva för min taskiga inställning (tack Ylva! Du har så rätt, det vet jag...). Mårran startade sist i sin klass och Popsy först i efterföljande, så jag värmde Popsy en stund innan jag tog ut Mårran. Hon kändes finfin!

Mårran var spänd, stissig på de andra hundarna, stundvis kanonbra stundvis ställde hon sig och vädrade i vinden (som med ganska bra drag blåste dofterna från grillen ut över planen). Disträ? Nääää...

Dags att gå in. Jag ska inte säga att det gick bra, inte ens hyfsat. Men jag kände ändå att hon var med mig mellan skyltarna, ganska glad, men med låååånga pauser vid skyltarna där hon tänkte på något helt annat än mig...Hon försökte äta upp köttbullarna vid åttan (mina köttbullar var sorgligt ointressanta), och när hon spanade in honnörshunden och började morra bröt jag, två skyltar från slutet. Jag riskerar INTE att någon annans hund får skit för att min hund är på fel humör!

Domarens kommentar: "märkbart okoncentrerad men trevlig hund". Det stämmer på pricken, de stunder som hon var medveten om att jag fanns var hon hur bra som helst...

Ny banvandring, ut med Popsy. Fem minuters bra uppvärmning, Loppan var redo!

Och här kommer en stor brist i min träning att visa sig: när vi ställde upp utanför starten sjönk hela hunden. Hon visste, med 100% säkerhet, att chansen till belöning på banan var mikroskopisk...Slarv i träningen straffar sig! Sedan hade vi extra otur, när vi fått startsignal började ett gäng hundar i en bil yla som sirener, Popsy blev totalt uppslukad av deras ylanden och kom liksom aldrig tillbaka till mig utan vandrade av banan och hittade en agilitytunnel som hon smet in i. Vad gör man...

Ett stort tack till ansvariga för att jag fick starta om när de ylande hundarna avlägsnats! Hon gick inte perfekt, men vi tog oss runt banan. Tyvärr lyckades vi få fyra fel utförda skyltar (plus lite nos och sena utföranden) så poängen blev inte de bästa (bara 49 poäng blev kvar), men det var ändå en runda som jag var nöjd med. På sant "uttråkad-Popsy"-maner gjorde Mademoiselle ett par extragrejor som inte gillades poängmässigt (men väl humormässigt) av domaren, som ett hopp framför mig i 1-2-3 steg bakåt, och en förkärlek för att komma i front på fel ställen...men vi tog oss runt banan!

Som jag ser det: visst var miljön svår med grilldoft över planen och allmänt stökig miljö, visst var banorna extea knepiga och domaren lite tuffare än vanligt, men att använda sådana skäl som ursäkt för dålig träning är bara att göra mig själv och hundarna en otjänst. Det är mitt jobb att se till så de är redo för "allt".

Detaljerna sitter, vi måste träna hela banor, uthållighet, tävlingsträning, och miljöträning!

När Popsy var fullt upptagen med sin röda brandpost blev Mårran piggare och piggare igårkväll. Hon vet bättre än att försöka ta Popsys leksak när jag är i närheten, grisöra var kul en liten stund, men till slut gick det upp för mig att hon tiggde träning! Och det står jag till tjänst med :)

Hon var supermotiverad, vi jobbade lite med frontposition och backandet vid sidan samt starter och position i fritt följ, och jag kunde belöna växelvis med leksak och godis. Efter tio minuter (brukar vara max) pausade vi, men hon tiggde sig till ytterligare ett pass. Hmmm...är hon sjuk? Eller är det "Mårran - tävlingshund" som har dykt upp igen? Jag tackar och tar emot...

På morgonen idag fick först Benjamin ett körpass med vagnen, sedan tog husse foton på Loppan när hon står på händer och Mårran som bär sitt halsband (till boken, hoppas de blir lika bra på skärmen som i kameran). Popsy lär ha lite träningsvärk i bogarna imorgon, det är länge sedan vi tränade handstående, och Mårran behöver verkligen friska upp sina kunskaper i "håll fast"! Lite ursäktad var hon, vi har aldrig tränat med halsbandet på det viset innan utan hon brukar leta upp det och ge det till mig innan morgonpromenaden. Men ändå...Fast det gick med lite tålamod!

Loppan fick en ny leksak i förrgår - "everlasting". Jag vet hur det brukar vara med den saken, men det var värt ett försök, det enda som hittills hållit för Mademoiselles gnagande är en svart Kong och jag vill ha något som roar henne ännu längre (i hundgården).

Döm om min förvåning! Fyra timmars intesivt gnagande senare är leksaken hel och tuggisen bara halvt uppäten! Och då pratar vi INTENSIVT! Dessutom har hon försökt få ut tuggisen på diverse kreativa sätt.

Rekommenderas varmt!