Hästarna tog en middagslur i solen, helt trygga när jag gick in och pratade med dem. Otroligt egentligen att flyktdjur kan få ett sådant förtroende...

Benji och Ola har klickertränat "apportera vattenkanna", goa hästen går och hämtar vattenkannan på signal och puffar in den i husses bröst..."Titta! Så duktig jag var!"

Hittar ni HÄR!

...att gå ut på morgonpromenad i soluppgången med glada hundar och hästar som hälsar med en mjuk gnäggning...

Benjamin börjar förlora sin enorma gräsmage...

Aereo sätter päls...

Bara ett litet ärr kvar av en skada som fick oss att misströsta på allvar. Kroppen är fantastisk!

Reo stoppar sin nos i blöt överallt...smaka, känna, nosa...

Ibland känns hösten taggig och naken

Men idag känner jag mig ljus och glad! Hösten är vacker!

Det blir valp (upp till 10 månader) och vardagslydnad/trix i januari!

Jag har fått en egen canis-sida www.canis.se/skane med ett tjusigt anmälningsformulär, annars går det utmärkt att anmäla på mailen eller via min hemsida www.asashundar.se som vanligt.

Valpkurs med klicker har jag hittills inte haft förmåmen att hålla, det ska bli spännande, utmanande och fruktansvärt roligt! Vardagslydnad/trix är en favorit som jag återkommer till med jämna mellanrum, beroende på gruppens önskemål ändras den antingen mot mer trix eller mer vardagslydnad.

Den där vintertiden kom precis rätt...det var SÅ SKÖNT med en timmes extra sömn på morgonen!

Tyvärr var inte vädret ett dugg bättre, jag är återigen väldigt tacksam över att vi fick tak. Idag gick vi från passivitet till aktivitetsövningar, med parallella lekar, mycket enkelt boxarbete, och den väldigt uppskattade "kaosleken" där till slut samtliga sex hundar gick huller om buller i organiserat kaos...Tidigare har jag kallat den "kraschleken", men det nya namnet är mer passande!

Återigen förvånas jag över hur både hundar och ägare utvecklas under bara två dagar, från spända hundar i hög stress, till hundar som ena ögonblicket kan gå upp i glad lek för att i nästa kunna ligga lugnt bredvid matte på filten och titta på en annan hund i glad lek. Sådant gör en instruktör mycket lycklig! :)

Mina egna har äntligen börjat komma ur löpet, och tillbaka till verkligheten. De kan fortfarande somna tätt ihop (det gör de vanligtvis aldrig), men "löpöronen" och det där speciella uttrycket i ansiktet kommer mer och mer sällan.

Jag har inte uppbådad energi till egen träning i helgen (och de har inte brytt sig, för en gångs skull), däremot har jag roat mig med "normala" saker som bio på lördagkvällen, och gospelkonsert med King Street Choire på söndagen. Lite paus från hunderiet ger tid att ladda om batterierna, idag känner jag mig redo för en ny vecka!

Inte bästa vädret för en CU-kurs. Jag är väldigt lycklig över att vi fick tillgång till tak över huvudet! Avslappning när det är blött både ovanifrån och underifrån är lagom lyckat, både för människor och hundar...Nu blev det toppenbra! Deltagarna är "typiska" CU-hundar, reaktiva, stresskänsliga, men inte aggressiva och otroligt arbetsvilliga. Gårdagen ägnades i stort sett enbart åt grundläggande avslappningsövningar, och att mycket försiktigt börja bygga "aktivitet - passivitet - slappna av - aktivitet"-struktur. Det är alltid roligt att se en hund som är spänd som en stålfjäder på morgonen gradvis slappna av under dagen, och till slut nästan somna i mattes famn. Det ska bli väldigt spännande att se hur de reagerar på dagens lite mer aktiva övningar.

Helgkurs hemmavid känns lyxigt, inget långt körande, sova hemma, tid för egna hundarna.

I fredags hade jag turen att få en kort genomgång av hur IPO-gruppen på klubben använder lek för att motivera sina hundar. Vi skulle ha en "lek-genomgång" för allmänlydnadskursarna, och plötsligt dyker IPO-gruppens tränare upp! Med två glada dobermannar att titta på och en mycket kompetent tränare som förklarade fick jag frågat om allt jag funderat över (och det är en del...). Denna träningsgruppen (jag vet inte om det är allmänt vedertaget) bygger hela träningen på trasan, som byggs upp att bli oerhört värdefull för hunden. De leker i högervarv, dvs svänger runt trasan till höger med hunden efter, och kompenserar ev. skevheter i hunden genom att alltid gå i vänstervarv och vara mycket noga med att trasan kommer när hunden går exakt i position. Startträningen utförs med godis i vänsterhanden som hunden går och "nabbar" på, när den hittar positionen kommer trasan fram. Leken används också för att få ett bra och helt grepp till senare skyddsträning, och lägga grunden till div. moment. Hundarna ska vara mycket höga i aktivitet, ha enorm fokus på föraren, och ständigt "gå på klorna". Jag frågade vad man gör om man har en hund som brister i lekintresset och fick svaret "byt hund eller byt sport", vilket jag tyckte var klokt - alla hundar passar inte för allt.

Rena motsatsen till vad jag ska göra idag - men ändå inte...Man tackar för ny input!

Jodå, jag kom iväg trots regnet. Mycket stolt över mig själv!

Jag ville träna lite uthållighet och störningsträning, men inte alltför svårt (höglöp är höglöp). Det blev en rallylydnadsbana med åttans frestelser.

Popsy var glad och på G - som vanligt. "Rallylydnad? Skitkul!" Hon är så tacksam att jobba med! Vi avslutade med några konskick och en sitt i grupp (utan grupp) i regnet. Hon såg faktiskt glad och förväntansfull ut där hon satt, trots väta både underifrån och ovanifrån! STOR belöning.

Mårran var en enda stor nos...Hennes absoluta favoritobjekt för tillfället, Popsy, hade ju gått på gräset! Vi jobbade med varje skylt och transportsträcka, bryt vid fel - gör om - gör rätt, och när vi tagit oss igenom hela banan en gång kunde hon hålla uppmärksamheten utan att nosa en hel bana!  Trots åttans frestelser och allt! Jag belönade med hennes favorit: utlagd externbelöning i skål.

Nu samlar jag kraft för kvällskursen i rallylydnad, i regn och mörker...tur att deltagarna är så härliga!