Idag var det dags att fixa fossingarna på stora Benjamin. Det betyder att idag skulle Reo in i ett stall för första gången i sitt liv! Han har visat klar skepsis inför allt som har fyra väggar och ett tak, så jag såg till att ha god tid på mig och plan B var att han fick gå i hagen utanför istället.

Benji blev jätteglad nar han fick komma in i sin box, kliade sig en bra stund på den stackars dörren som bågnade ordentligt, och tittade sedan nyfiken på när jag och Reo gemensamt undersökte dörröppningen.

I bakhuvudet hade jag något som jag snappat upp i en hästbok för många år sedan: vi människor tror att vi har tålamod om vi låter hästen undersöka något nytt i ca två minuter innan vi vill "hjälpa" den, men om hästen själv får bestämma behöver den stå och fundera i ca sju minuter innan den känner sig säker. Så jag väntade, utrustad med lite havrekross i hans gröna hink som han ätit ur varje kväll. När han kom fram till dörren fick han en liten näve.

Snacka om nyfiken häst! Benjamin var ju därinne...det verkar ofarligt...mycket riktigt, efter ca sju minuter gick han försiktigt in i stallet. Jag lät honom vara lös och undersöka omgivningen, han gick ut och tänkte lite, men gick direkt in igen. När han kändes helt lugn tog jag på honom en grimma och gick in i boxen med hinken. Ytterligare sju minuter så var han inne och boxdörren var stängd. Sedan tog det nog hela tio minuter innan han hade undersökt varje millimeter av boxen, konstaterat att han inte kunde knuffa upp dörren, och slutligen lugnat sig och småsov med huvudet mot Benjamins håll.

 

Malin m Birk & Mio

24 september 2009 10:26

Åsa, du är helt underbar! Det finns nog ingen annan jag kunnat lämna Reo hos med så fullständigt totalt förtroende för att det kommer att fungera! Tack för att du pysslar med min lille häst och ger honom tid att tänka!
Kram från Malin

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Till min förvåning upptäckte jag att denna bloggen, trots att den varit inaktiv ganska länge, fortfarande har nästan tvåhundra besökare i månaden...Wow!   Ni som snubblar in här och blir nyfikna på vart jag tagit vägen kan surfa vidare till glada...

För alla er som undrar hur det gick med Popsy: Operationen gick bra, tumören är som sagt elakartad och kommer tillbaka men med lite tur så får vi ett par år till. Just nu är hon piggare än någonsin! :)   Kändes inte rättvist att avsluta med en ...

Olika omständigheter gör att jag avslutar bloggandet. Sorry alla mina vänner! Tack för denna tiden, ni som vill är välkomna att bli mina vänner på facebook och naturligtvis finns hemsidan www.asashundar.se och min bilddagbok http://asashundar.bi...

Popsys testresultat från tumören kom idag. Elakartad. Min värld står stilla. ...

Det är jobbigt att inte kunna träna hund så mycket som man vill inför lördag...liiite nervös är jag, och då blir jag energisk, och den extra energin får perfekt utlopp i hundträning. Så igår fick jag en timme över innan styrelsemötet, och passade p...