Åsas hundar

Alla inlägg under september 2009

Av Åsa - 30 september 2009 08:29

Tack gode gud för snälla hundvänner och bra extringar på jobb! Gårdagens problem är ur vägen.


I natt var första inne-natten för hästarna. Reo gick in i sin box efter att ha undersökt en del nya saker i stallet (ca fem minuter), och åt sedan nöjt sin betfor och sitt hö. Det enda som skvallrade om att han egentligen var ganska orolig var magen som gick på högvarv...Det blir till att börja mocka igen.


Vi mötte en ny hund igår på promenaden, en labbe som stod utanför sin bil och som behövde passeras på ca fem meters håll. Mårran såg den ca tio meter ifrån, skällde en gång, hoppade samtidigt som hon skällde in mot mig och fick en godis (som hon inte ville ha), satte nosen i backen och nosade sig förbi utan en blick eller ett skall. Jag vet egentligen inte om det var ett steg framåt eller bakåt eftersom tuppkammen stod över hela ryggen och hon inte ville äta (OK, bara tråkiga torrisar) eller ta kontakt igen, men hon var tyst och nosade med en främmande hund på fem meters avstånd så jag är nöjd. Hemmamiljön är absolut svårast!



ANNONS
Av Åsa - 29 september 2009 08:28

Idag fick jag reda på att både TAGteach-projektet och freestyleuppgiften är godkända. Jag är numera TAGteacher level 1! Och ett steg närmare godkänd canis-instruktör...:)


Däremot har jag gjort en STOR miss angående helgen...Jag har varit så upptagen med detaljer som att boka biljetter och fundera över packning att jag har glömt:

1. Att jag inte kan jobba på måndag eftersom jag sitter i ett flygplan - och jag har inte fixat vikarie.

2. Att Ola jobbar hela fredagen och hela måndagen och Mårran är ensam hemma från 6.30 till 16.30

Hur mycket ångest har jag just nu på en skala...Ola gjorde mig uppmärksam på problematiken klockan 22 igårkväll, så sovit har jag inte direkt gjort heller.


Dagens projekt är alltså att fixa vikarie på jobb, och hitta någon som kan antingen passa eller komma och gå ut med Mårran fredag och måndag.

Jag hinner iallafall inte bli nervös inför Den Stora Examensdagen på lördag...

ANNONS
Av Åsa - 28 september 2009 08:38

Som alltid när jag varit iväg och hållit eller gått kurs på helgen känner jag mig uttröttad och upprymd på samma gång på måndagmorgonen. Det tar mycket energi, men samtidigt så ger det så otroligt mycket tillbaka att få träffa duktigt hundfolk!


Mina egna hundar hade haft en tråkig helg med husse och vedklyven (dags att förbereda inför vinterkylan). Mårran kämpade hårt för att få min uppmärksamhet på diverse kreativa sätt - hämta saker, vinka framför TV:n, placera hela nosen i tidningen, testa "lilla skallet" (som är så gulligt att det alltid brukar få beröm), hoppa upp och ner från sängen, rulla runt, osv...Och jag var bara trött och tråkig och kunde på sin höjd tänka mig att förstrött klia henne lite. Nåja...det blir bättre i veckan.


Nu kan jag i lugn och ro börja oroa mig för flygresan med Popsy och sista canis-träffen. Det är väl tur att det alltid är nya event på gång!

Av Åsa - 26 september 2009 19:49

Efter en tröttande dag sitter jag hemma hos Lena och mumsar på choklad och förbereder morgondagen...jag kan bara konstatera återigen att jag lätt har världens bästa jobb, och hundfolk är de trevligaste som finns!

Dagens CU är verkligen inget undantag. Det ger mig massor av energi och inspiration att jobba med engagerade och duktiga tränare, och jag är hes efter att ha pratat och diskuterat och gett åsikter och fått input hela dagen.

En helkurs i CU är alltid ett vågspel - kommer hundarna att hålla två dagar? Klarar de att gå upp i

aktivitetsövningarna? Håller koncetrationsförmågan hela vägen? Det är oerhört tröttande för dem, och de har verkligen jobbat underbart bra idag! En stor eloge till samtliga förare som känner sina hundar väl och ser till att jobba på en bra nivå och anpassa övningarna efter just SIN hund.

Det ska bli väldigt kul att se vad morgondagen för med sig! Intressant forskning (hämtad från "animals make us human" av Temple Grandin, intressant bok som rekommenderas varmt!) på människor visar att när man blir mentalt uttröttad så påverkas hjärnans frontallob, dvs den del av hjärnan som styr känslo- och impulskontroll. Folk blir med lättirriterade, reagerar starkare på stimuli i omgivningen, osv. Det är bara att gå till sig själv, jag t ex blir väldigt grinig när jag är trött i huvudet. Är det likadant för hundar? Vad jag vet är ingen forskning gjord på samma sätt, men min erfarenhet säger ABSOLUT! En hund som är mentalt trött blir mer reaktiv och går lättare i försvar. Jag tror att det är viktigt att veta om att det faktiskt har en dokumenterad fysisk förklaring, det är inte hunden som är "knäpp" eller "beter sig oförklarligt". Den beter sig högst normalt...


Nu ska jag sova (ja, jag vet att klockan bara är åtta...) så att jag iallafall inte blir grinig imorgon, utan kan hålla energin och tålamodet uppe en dag till!


Av Åsa - 26 september 2009 19:30

På min "att tr'äna" lista efter MH:s föreläsning står bl a "träna oftare på appellplan", "bygg en avslutande rutin", Uthållighet och kedjor med Mårran", och "tävlingsträna mera med båda". Igår slog vi flera flugor på smällen och åkte till klubben för att träna "ingång på plan", "kedja" och "externbelöning".


Först fick båda vasrsin runda runt planen. Mårran var spänd och behövde tio minuter innan hon kom och tog kontakt, Popsy var mer på och ville börja träna snabbt.

Med Mårran i bilen började vi med att träna in en bra externbelöning, jag och Popsy. Flera svårigheter, men jag tyckte att efter några reps blev förståelsen helt OK. Hon börjar kunna lämna den och söka upp mig spontant, och har vi väl kommit fem meter bort jobbare hon fint. Hon kedjar bra, vi körde inkallning med läggande och ställande, sittande under gång, och dumrutan. Jag belönade också flera gånger att hon slöt upp spontant och satte sig på "startpunkten" med kastad leksak. Hon vill forttfarande inte riktigt kampa så jag kastar leksaken och låter henne hämta och byta mot en annan, och blandar med "mjuk" kamp.

Mårrans tur. Just när jag tar ut henne kommer en kille i grävskopa körandes in, störning! Mårran var HELT fokuserad på mig, och gick som en smäck vid min vänstra sida. Jag la ut externen, hon blev JÄTTEGLAD och kastade sig bort till mig och frågade "vad ska jag göra?". Vi körde ett par ingångar, lite rallyövningar, och två apporteringar - allt med samma glädje och intensitet! Hon fick göra lite längre kedjor innan jag skickade, och hon var SUPERDUKTIG! Så nöjd med mina små vovvar!

Av Åsa - 24 september 2009 10:15

Mina samlade anteckningar:


"Först när man har tagit kontrollen över alla parametrar som påverkar tävlandet så kan man skylla på otur eller en dålig dag" - Malin Baryard


Varför tävla?

* Ett "kvitto" på hur väl jag har tränat min hund

* En utmaning att lära hunden ett antal förutbestämda moment och kunna visa upp dessa

* Ger träningen ett mål

Träningen delas upp i fyra delar: Grundträning, detaljer/moment, kedja/helhet, tävlingsträning. Dessa delar går hand i hand.


Grundträning / lek

* Utvecklar belöningar (ju fler fungerande belöningar ju enklare att träna)

* Utvecklar belöningsritualer - olika sätt att belöna på vid olika tillfällen/sinnesstämningar/moment

* Skapar ett intresse för föraren (som har kontroll över alla leksaker och godisar)

* Lär hunden spelreglerna: jobba för belöningen, vara engagerad

* I en störande miljö

* Enklare att lära in moment (många moment kan grundläggas i leken)


Vad är "att lyckas på tävling"?

När tävlingsnivån = träningsnivån (eller lite bättre)

ELLER så nära som möjligt. Minst missar vinner!

"Bäst när det gäller är en kompromiss mellan vad man kan prestera och vad som är möjligt för stunden"


Prestera bra betyder att BÅDA måste prestera.

I "bagaget" har vi:

* Relationen förare-hund, träning och vardag. "Arg ibland" hänger kvar och ger osäkerhet även i andra situationer.

* Träningshistoria - hundens upplevelse av träning

* Tävlingshistoria - hundens upplevelse av tävling

Målet MÅSTE vara att hunden ska få en bra upplevelse om vi vill ha en långsiktig tävlingskarriär!


Ur hundens perspektiv?

  Träning                                       Tävling

* Ensamma                             * Främmande miljö

* Inga störningar                     * Publik, domare

* Mycket belöningar                 * Inga belöningar

* Trevlig och glad förare          * Okända rutiner

* Välbekant miljö                     * Nervös förare

Lite som att träna fotboll men tävla bandy...


Träna hunden för tävlingssituationen

Träna hunden så att den blir bra på att tävla!

Hunden kan momenten:

- utan hjälper

- på första försöket

- övertränad

- klarar uppgifter i kedjor

- tränad i tävlingslik miljö

- uthållighet i att arbeta för belöning

Tävlingen ska aldrig vara hundens "maxnivå"!


Kedjor

* Flera moment / delmoment efter varandra

* Jobba länge för belöning

* Kunna gå från moment till moment

* Förarens träning i att agera tävlingsmässigt, få flyt i sitt eget beteende

* Bra sätt att checka hundens status

Bryta kedjan och göra om vid miss eller inte? Beror på...Å ena sidan vill man jobba med detaljerna. Å andra sidan får man inte bli så petig att det aldrig blir några kedjor!

Två saker ger alltid bryt: oengagemang och stress.


Var ligger felet i kedjan?

* Fungerar detaljen?

* Fungerar momentet?

* Fungerar kedjan?

* Fungerar störningarna?


"Viljan att vinna är inte på långt när lika viktig som viljan att förbereda sig för att vinna"


Projektera för att lyckas:

* Inventera färdigheter

* Granska, repetera och revidera målen

* Tidsplanera

* Träna med hög kvalitet

* Strategier

* Taktik


Förarens uppgifter:

Målsättning

* Exakta och specifika mål. Ha en målbild!

* Mätbara och realistiska

* Långsiktiga mål - drömmål. Gör aldrig något som motverkar drömmålen.

* Kortsiktiga mål med slutdatum

* Utvärdera målen! Är jag på väg åt rätt håll? Träningen bör ALLTID gå framåt, även om den går sakta!


Fokus på rätt saker

* Det jag kan påverka

* Släpp det som inte fungerat (visa inte domaren när ni gör en miss!)

* Hitta tillbaka efter en miss

* Lär dig göra dina uppgifter på banan. Utvärdera!


Koncentration

* Bibehålla fokus här och nu

* Se koncentration som en fysisk aktivitet: TRÄNA

* Utsätt dig för pressande situationer och miljöer

* Attityd är allt

* TRÄNA KLART INNAN DU BRYTER KONCENTRATIONEN PÅ HUNDEN!


Hantera det oförutsedda

* Se svårigheter som en ny utmaning

* Hantera missar

* Lär av andras missar

* Hur jag väljer att se verkligheten är mitt beslut!

"I reject your reality and substitute my own" - favoritcitat  från Adam i Mythbusters :)


Rutiner

* Inför tävling - dagarna innan

* På tävlingsdagen, träna uppvärmning så du vet vad som funkar!

* Inför momenten, tala om för hunden vilket moment som kommer med ord eller kropp

* Avslutande rutin, skapar bra känsla och är helt oberoende av hur det gick. Ta hand om hunden!


Nervositet

* En förutsättning för att prestera max?

* Motverkas av bra rutiner

* Träna på att själv handskas med den, träna hunden på att handskas med din nervositet


Vill du bli riktigt bra?

10% talang

90% hårt arbete

100% glädje, motivation, engagemang


En väl förberedd förare

* Ger hunden de bästa förutsättningarna

* Ger ett gott intryck

* Gynnar samarbetet


Kort tillägg: Under frågestunden efteråt pratade Maria om belöningar som hunden går genom eld och vatten för, och fick frågan "Men måste det inte ändå vara föraren som är den bästa belöningen?". Hon svarade att sedan hon började inom SBK för nästan 25 år sedan har hon hört talas om hundar som har föraren som bästa belöning, men ALDRIG sett det! Hon höll med om att det vore det allra bästa, men ifrågasatte om det var möjligt EFTERSOM hunden har tillgång till föraren hela tiden. Hon gjorde liknelsen att om vi skulle försöka träna henne för köttbullar skulle hon säga "aldrig i livet, det kan jag köpa själv med betydligt mindre jobb". Däremot om hon skulle få hundralappar, eller ännu hellre tusenlappar, DÅ skulle hon vara intresserad.

   


Av Åsa - 24 september 2009 09:58

Idag var det dags att fixa fossingarna på stora Benjamin. Det betyder att idag skulle Reo in i ett stall för första gången i sitt liv! Han har visat klar skepsis inför allt som har fyra väggar och ett tak, så jag såg till att ha god tid på mig och plan B var att han fick gå i hagen utanför istället.


Benji blev jätteglad nar han fick komma in i sin box, kliade sig en bra stund på den stackars dörren som bågnade ordentligt, och tittade sedan nyfiken på när jag och Reo gemensamt undersökte dörröppningen.

I bakhuvudet hade jag något som jag snappat upp i en hästbok för många år sedan: vi människor tror att vi har tålamod om vi låter hästen undersöka något nytt i ca två minuter innan vi vill "hjälpa" den, men om hästen själv får bestämma behöver den stå och fundera i ca sju minuter innan den känner sig säker. Så jag väntade, utrustad med lite havrekross i hans gröna hink som han ätit ur varje kväll. När han kom fram till dörren fick han en liten näve.

Snacka om nyfiken häst! Benjamin var ju därinne...det verkar ofarligt...mycket riktigt, efter ca sju minuter gick han försiktigt in i stallet. Jag lät honom vara lös och undersöka omgivningen, han gick ut och tänkte lite, men gick direkt in igen. När han kändes helt lugn tog jag på honom en grimma och gick in i boxen med hinken. Ytterligare sju minuter så var han inne och boxdörren var stängd. Sedan tog det nog hela tio minuter innan han hade undersökt varje millimeter av boxen, konstaterat att han inte kunde knuffa upp dörren, och slutligen lugnat sig och småsov med huvudet mot Benjamins håll.

Av Åsa - 23 september 2009 09:39

Då har lilla Loppan varit hos farbror tandläkaren för första gången i sitt liv!

Veterinärer är inte helt populära...Hon protesterade så högljutt under första undersökningen att Malin kom från sitt kontor och skulle se hur vi misshandlade den stackars lilla hunden. Jag kände mig skyldig, jag vet precis hur jag borde träna henne för att inte vet-besöken ska bli problem, men det hamnar liksom väldigt långt ner på "att träna"-listan. Och så blir det som det blir.

Hon blev sövd, fick borttaget tandsten (inte så mycket, och ingen karies eller några lösa tänder), blev vaccinerad, och undersökt i bakben och framben för att se om något verkade konstigt med leder eller skelett. Det känns bra att veta att hon är OK! Hältan är muskulär, och massage är inbokad om en vecka så ska vi nog få bukt med det också.


Intressant experiment: när hon håller på att sövas kämpar hon alltid emot, det rycker i hela kroppen. Jag har provat klappa, tala lugnande och massera - utan resultat. Idag provade jag TTouch över ryggen (en speciell form av massage som inte går djupt, utan sakta flyttar huden i små cirklar och på så sätt sägs stimulera nervbanorna och lugna hunden), och det funkade! Jag började vid manken och jobbade sakta bakåt, när jag kom till svansen var Popsy helt avslappnad. Det är det enda som jag har testat som har fungerat! Jag tänker inte ropa "hurra!" efter ett enda test, men det är definitivt det första jag försöker nästa gång hon behöver slappna av.


Presentation

Fråga mig

5 besvarade frågor

Senaste inläggen

Kategorier

Länkar

Tidigare år

Följ bloggen

Följ Åsas hundar med Blogkeen
Följ Åsas hundar med Bloglovin'

Arkiv


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se