Åsas hundar

Alla inlägg under juli 2009

Av Åsa - 22 juli 2009 18:34

I måndags fick jag en stor leksaksbeställning. Villkor: måste vara framme på onsdag. "Visst, inga problem!" sa jag och tänkte att jag hade hela tisdag fm på mig att sy (inget färdigt, så klart...)

Måndag kväll: syrran sjukar sig. Jag måste öppna butiken. Resten av kvällen tillbringades med att klippa till materialet, sedan var det upp 6.30 på tisdagen för att hinna sy.

Jobba till 15, kurs på kvällen...för en gångs skull funderade jag över att det hade varit trevligt att vara hemma på kvällen och inte åka iväg...

Och idag jobbar jag till 20, och jag jobbar extra imorgon och på fredag, plus privatelev och kvällskurser.

Snart behöver jag ta ledigt!


Imorgon ska jag iaf hinna träna lite mellan varven...min plan på att hinna ta mig till Hörby innan tävlingen går om intet, men vi har varit där ganska ofta så det borde kännas OK för hundarna.


Tango får salva i ögonen morgon och kväll, det går hyfsat bra. En droppe vet jag inte om det blir, när jag väl får tuben på plats trycker jag till snabbt innan han flyttar sig och hoppas på att något hamnar inuti ögat. Det hjälper iaf, svullnaden går ner och tårarna minskar.

Benjamin ser fascinerad på, undrar om han tror att jag försöker göra hans polare illa? Eller han kanske bara är allmänt nyfiken.

ANNONS
Av Åsa - 20 juli 2009 19:14

Skrev ett långt inlägg om ögoninflammation (Tango), kass mage (Popsy) och småvoffande med söt mun (Mårran), och alltihop försvann. Jag säger som fåren: BÄ!

ANNONS
Av Åsa - 20 juli 2009 08:32

Nu ligger höstens kursprogram uppdaterat på hemsidan. Är det något speciellt ni saknar så hör av er! Det mesta går att fixa.



Av Åsa - 19 juli 2009 12:33

"Hej och välkommen till min hage!"


Hästen och hans människa...


Ardenner - vackraste rasen!

Av Åsa - 18 juli 2009 08:29

Passade på att träna med valparna som störning igår. Jag byggde upp samma bana som i söndags, på samma ställe, för att se exakt vilka detaljer som ställer till problem.


Mårran fick börja. Hon är fortfarande den där "andra" hunden, den som tycker att lydnadsplaner är toppen och skyltar är skitkul...Jag är förvånad och glad! Det är också ett tydligt bevis på att de inte kände av mitt missnöje i söndags, inga dåliga associationer till platsen utan tvärt om.

Allt gick naturligtvis inte perfekt. Lite nos på vägen fram som jag konsekvent markerade med "slut" och att jag gick ur tävlingspose. Det försvann MYCKET snabbt, jag kunde se henne fundera på att sänka nosen...hindra sig...ta kontakt. Klick!

Detaljerna som vi filade extra på var transportsträckorna, högersvängar (högerspiralen var en av de sämsta skyltarna vi gjorde i söndags), och åttan så klart. MYCKET nöjd!


Popsys tur. Helt uppenbart att vi har tappat flytet i våra starter, så det blev mycket startträning, mycket positionsträning, och många högersvängar. Hon är så liten att jag inte ser henne om hon kommer för långt bak i svängen, jag saktar in, hon sackar ännu mer...Dessutom går nosen i backen när hon släpper kontakten. Härligt att hitta ännu en tydlig detalj att träna!

Jag upptäckte att vi har ett större problem...Slarv lönar sig aldrig! "Hund framför sitt" har aldrig blivit ordentligt inlärt, hon följer min dirigering men "förstår" inte momentet. Likadant 1-2-3 steg bakåt, hon följer mina hjälper, men vet egentligen inte vad hon gör. Konsekvens: helt plötsligt kom hon emot skylten med ett bakben, och DÅ vet hon vad hon ska göra: backa upp på skylten! Jag konstaterade att jag grävt en grop som jag snabbt måste fylla igen...

Annars gick det bra, hon hanterar åttan bättre och bättre.


Hästarna roar sig i värmen med att riva och ha sönder allt som står i deras lilla skjul...I fyra år har vi haft ett miniupplag bakom ett staket inne i skjulet. Nu har Benji demolerat staketet, dragit ut en kökssoffa i trä och styckat den i sina beståndsdelar, samt spridit ut alla delarna över hela golvet OCH kissat på dem. Man har inte roligare än man gör sig...

Av Åsa - 16 juli 2009 17:24

Mamma bjöd med mig till Falsterbo Horse show, så jag packade in hundarna och tillbringade tre timmar med att snacka häst, köpa hästgrejor, leta efter Back on Track-tältet (som vi råkade gå förbi tre gånger utan att se det), och belöna Mårran för bra hundmöten. Två hundar somnade i bilen på vägen hem...

Dessyrsits! Femåringarnas final, framridning.


Hmmm...så elegant blir nog aldrig Benji...


Mårran vilar i skuggan, iförd hemgjort kyltäcke och kylhalsband


Viss risk att min mor stryper mig när hon ser att jag lagt upp denna bilden...risker man får ta! En av de tre fikapauser vi lyckades klämma in under tre timmar ;)


Av Åsa - 15 juli 2009 09:45

Fast hon ser ut exakt som Mårran. Samma floppiga öron (vingmutter tror jag någon kallade henne), samma fällande päls, samma slickiga tunga. Men en ny attityd! Inte vet jag vad som hänt, men för andra dagen i rad var hon glad och framåt och stod kvar på gårdsplan och ville träna mer när jag avslutade.

Det har säkert med mitt rannsakande av min tävlingsinställning att göra, kanske har jag nått någon typ av inre lugn som hon uppfattar? Eller också är hon bara ovanligt sugen på kassler (dagens träningsgodis).

Dagens övning var enkel: jag ställde ut två skyltar på gårdsplan och övade spontan marsch till första skylten, samt tempo i transportsträckorna. Hon var på G redan när vi skulle ut, trängde sig före Popsy och hela hunden ropade JAG, JAG, JAG! Hon slängde sig in i utgångsposition och siktade mot skylten, ett halvt öga på mig för att hålla position vid sidan, ett halvt öga på skylten - målet, och ett snyggt sättande vid sidan på lämpligt avstånd. Det var bara att hänga med!

Jag fattar ingenting, men tackar och tar emot! Inga dåliga associationer till skyltarna idag inte...


Popsy fick träna samma sak. Det märks att jag har slarvat med fria följet (typ bara tränat spontant fritt följ under promenader) och att jag konstant lockade henne runt hela tävlingsbanan i ett försök att kunna gå i mål, hon har återgått till att släpa, stanna spontant, och inte hänga med i starten. Så vi punkttränade starter, tempo, och position - lilla fröken fick fundera lite och belöningsplacering framåt hjälpte till att forma korrekt tänk. Efter några minuter startade hon i galopp...Tur att hon är enkel att "reparera"!


Inför starten av rallykursen har jag naturligtvis börjat fundera över kursupplägget, och jag tror att man vinner mycket på att ha "rallygrundfärdigheter" som man tränar upp i flyt, precis som de vanliga GF. Rallyn är knepig såtillvida att man inte kan baklängeskedja momenten, därför tror jag att varje länk i kedjan VERKLIGEN måste vara i flyt och komma mer eller mindre automatiskt på signal.

En väldigt återkommande länk är just transportsträckan mellan skyltarna, alltså måste det fria följet sitta som en smäck...även om inte positionen är lika viktig som i tävlingslydnaden så måste uppmärksamheten och koncentrationen vara densamma. Kanske kan man tänka sig att skyltarna får någon typ av "target-effekt", på samma sätt som ledarhundarna jobbade från trottoarkant till trottoarkant? På så sätt skulle man kunna förstärka en snygg transportsträcka, hunden får komma fram till skylten, göra en väl inövad övning, och bli belönad. Där kommer baklängestänket igen...jag är förevigt skadad ;)

Fria tankar än så länge, men jag känner att jag är något vettigt på spåret!

Av Åsa - 14 juli 2009 16:20

Jag misstänker att min intensiva träning med externbelöning gav mig en del av problemen under banan, kan det vara så att en liten tvekan om ifall maten var tillåten eller inte smugit sig in i mina hundars sinne? Speciellt mat-tokiga Popsy. Jag kommer ihåg min fråga till Michelle Pouliot om huruvida de någonsin använde "träningsmaten" som belöning för att hundarna ignorerade den, och hon svarade "Nej, det finns alltid en liten risk att hundarna blir förvirrade i någon situation. Bättre att ha klara regler: aldrig äta hittad mat." De hade som regel att mat kom endast från den som för tillfället tränade hunden. Punkt.


Med detta i bakhuvudet satte jag ut fem skålar med frolic i på gårdsplan, och började träna fritt följ mellan skyltarna. Klick för att titta på skålen men inte ta, klick för att gå förbi skålen, klick för att hålla kontakten trots skål nära. Jag hade kycklinglever i fickan för att vara säker på att frolicen skulle upplevas som mindre intressant och såg till att hålla frekvensen hög.

Dessutom tänkte jag på det andra stora problemet vi hade: att båda hundarna var VÄLDIGT sega och inte hängde med, och ökade upp mitt eget tempo ordentligt (Mårran kom upp i trav), belönade position och attityd med godis kastad framåt i farten.

Det kändes väldigt lyckat! Båda hundarna blev piggare och gladare, och för första gången på länge ville Mårran träna längre än jag hade tid till :)

Popsy hade svårt med skålarna i början...men det blev snabbt bättre! Jag valde att vänta ut att hon skulle ta kontakt, då ge henne ett "fot" och belöna i position. Det var tålamodsprövande att se henne fundera "stjäla eller inte?" helt passiv (men beredd att flytta skålen med blixtens hastighet om det skulle behövas)... Lita på hunden, lita på att hon gör det som lönar sig mest! Kycklinglever slår Frolic.

Presentation

Fråga mig

5 besvarade frågor

Senaste inläggen

Kategorier

Länkar

Tidigare år

Följ bloggen

Följ Åsas hundar med Blogkeen
Följ Åsas hundar med Bloglovin'

Arkiv


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se