Åsas hundar

Alla inlägg under juni 2009

Av Åsa - 1 juni 2009 07:11

Länge har jag haft en i det närmaste 100%-ig inkallning på Mårran. I torsdags valde hon att titta på mig, och strosa vidare...Ola röt till och naturligtvis kom hon direkt ("var inte arg på mig!") och fjäskade för MIG. Ja, jag var irriterad och kände mig ganska dum.


Så ställer man återigen frågan om det är möjligt att få en säker inkallning utan att straffa om hunden gör fel?


Det knepiga med inkallningen är ju att hundens möjlighet att förstärka sig själv är väldigt stor (just nu så smällde det högre att nosa i rådjursspår än att komma till mig), och det handlar om att bygga en stenhård vana hos hunden. Den ska mer eller mindre automatiskt komma på signal, utan att tänka, för att få sin belöning.

Nästa grej är att belöningen måste varieras. Även om det inte alltid väntar en hel burk VOV hundmat att bara glufsa i sig, så ska skuggan av ett hopp väckas i hundens huvud.

Och inte minst - tror jag, andra tror olika - så bör hunden genom träning "hjärntvättas" till att allt roligt tar slut ca 4 sekunder efter att matte har kallat, inte lönt att stanna kvar.


Jag är övertygad om att ifall man följer detta så har man en 99,9% inkallning, i alla lägen, helt utan att straffa. I praktiken, inte teorin. Detta är tekniken som används när "institute for the blind" tränar ledarhundar, och de flesta affirmativa tränare använder någon variant av den.

Det är inte nödvändigtvis för att vi vill vara "snälla", utan helt enkelt för att ett antal försök har visat att det ger en bättre och säkrare inkallning.


Så vad har hänt med Mårran? Som så ofta har problemet smugit sig på gradvis...

1. Jag har haft med Popsy, som kommer som ett skott (hon är numera för lat för att lämna mig alltför långt). Flera gånger har Mårran inte kommit förren hon sett att Popsy är på väg. Jag har inte reagerat på att "inkallningssignalen" har ändrats från mig till Popsy, utan belönat som vanligt.

2. Jag har kallat flera gånger, dessutom med olika signaler (fungerar inte "kom" så har jag visslat). Effektivt sätt att förstöra ALLA inkallningssignaler på en gång!

Alltså: när hon inte kommit på första signalen så har hon blivit förstärkt, antingen av ytterligare signaler från mig, eller av att Popsy har sprungit. Den goda vanan som jag byggde upp har raserats, och jag har dessutom inte tränat med störning och medhjälpare på evigheters evigheter. Lägg till att det helt enkelt är trevligare att springa i åkern på sommaren, så är det ett under att min inkallning har hållit så långt som den gjort...


Än så länge är inte problemet jättestort (hoppas jag!) och borde vara ganska enkelt att reparera. Måste tänka lite, sedan är det hårdträning!

ANNONS

Presentation

Fråga mig

5 besvarade frågor

Senaste inläggen

Kategorier

Länkar

Tidigare år

Följ bloggen

Följ Åsas hundar med Blogkeen
Följ Åsas hundar med Bloglovin'

Arkiv


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se