Åsas hundar

Alla inlägg under juni 2009

Av Åsa - 17 juni 2009 07:49

Loppan fick ett kortispass på planen igår, till sin stora glädje.

En 30 sekunders platsliggning, hon stirrade stint på boden där jag försvunnit. Bra!

Sedan körde vi lite fritt följ. Hon har tappat något i position, men är uthålligare än någonsin. Jag kommer på mig själv med att belöna alldeles för sällan! Dags att sätta tydliga kriterier i mitt eget huvud, och få upp en bra belöningsfrekvens igen.

Ett par inkallningar med ställande på fullt avstånd, det var länge sedan sist (hemma blir de alltför korta). Helt plötsligt börjar Mademoiselle tjuva efter ställandet! Hallå, den var ny...Bryt och gör om två gånger. Nu blev det ett tjuvstopp. Hmmm...testar hon kedjan eller fattar hon bara inte? Eftersom det var ett nytt fel satsade på att köra hela igen. Bra fart, väntade tills hon ökade något innan jag sa "stanna" - bra stopp, stod på helspänn blick stilla, nytt kommando "hit", full fart och ingång. Hurra! Jag gjorde det bästa jag kunde av de ynkliga träningsbitarna som jag var utrustad med (slarvig matte, leksaken i bilen). Får tänka på att säkra ordentligt innan tävlingen!

Avslutade med fjärren några gånger, först bara minikedjorna, sedan hela momentet. Perfekt! Det kändes bra.


Mårran fick nöja sig med en promenad runt plan, och titta på hundarna. GLAD hund! Liiite skällig, men när "offret" bara tittade förvånat på henne satte hon sig ner och gick över i någon typ av yl-prat innan hon tystnade helt. Vad jag kunde se: glad svans, glada öron, hög förväntan på godis. Underbart! I det läget kan jag välja att belöna "tyst och lugn". Det känns som ett stort steg, och ett bevis för att det verkligen går att ändra hundars känslor! Dagarna då hon bara ville fly från planen känns långt borta.

ANNONS
Av Åsa - 16 juni 2009 16:14

Jag börjar komma ihåg varför jag inte sysslat med vittringen på ett helt år...det är ångestframkallande! Hon. Fattar. Inte. Hon kastar sig vilt över pinnarna, själaglad, och slänger upp närmsta pinne i luften. Lukt? Vadå?

Jag är ytterst frustrerad! Men hon är lycklig...

In i frysen igen, nya tankar, ny planering...det bara SKA gå, kan andra så kan vi!

Vi tränar uthållighet och störningsträning i fritt följ på morgonpromenaderna. Hon går klistrad vid min sida, kämpar i högt gräs, väntande på att jag ska slänga en leksak till henne som sedan går att byta mot en godis. Hur länge som helst! Nu har jag - för min egen skull - börjat lägga på stimuluskontroll. Det lönar sig bara om jag är i tävlingspose med armarna längst sidorna, annars är det fritt fram att bara vara "hundig".


Mårran fick äntligen spelat in resten av rallyfilmen idag, hon var inte alls på G men kunde övertalas. Nu ska den bara redigeras klart så kommer den upp.

Mårran skrämde upp en kanin idag i hagen, mitt framför nosen! "Oj" sa Mårran och fortsatte undersöka marken...Ingen jaktvilja alls, inte ens ett steg. Undrar om hon är sjuk?


ANNONS
Av Åsa - 15 juni 2009 09:24

Jag känner mig trött och hängig, och halsen kliar...Jag tror att en förkylning ligger på lur. Kanske var inte träningsvädret helt ultimat i fredags och lördags ;). Fast kul var det!

Vittringspinnarna fungerade inget vidare igår, nu ska de in i frysen och bli luktfria. Popsy blev antingen helt pinntokig och kastade sig över första bästa, eller så försökte hon en massa annat som inte inkluderade pinnar alls. Jag bytte taktik, la alla luktfria i en hög (10 stycken), lekte med den luktiga, kastade och lät henne hämta den närmare och närmare de andra pinnarna och till slut i högen. Det gick...bättre. Men inte bra. (Jag vet, tre pass gör inte perfekt!) Jag tror ju att det bara är att nöta, nöta, och till slut fattar hon att det är LUKTEN som avgör, men tålamod känns inte som en stark sida just nu...Jag undrar om det är en nackdel att vi har tränat mycket syndiskriminering? Att det liksom är svårare att koppla på nosen då? Fast ibland så verkar hon fatta...och sedan är det bara borta igen.


Helt annan sak: jag funderar på att skaffa en fotoblogg för de bilder som inte har med hund/häst att göra. Några tips om bra bloggar för foton?

Så länge får ni leva med lite naturbilder:



Bildbehandlingen på denna är lite annorlunda, glad över kommentarer! Både ris och ros mottages tacksamt. (Det gör det på alla mina bilder så klart, men denna är jag extra nyfiken på.)




Ja, jag gillar ogräs :). Jag känner mig ofta som ogräs (och har gjort i hela mitt liv), jag sympatiserar med brännässlor, tistlar, hundkäx och maskrosor. Ogräs rockar mest!

Av Åsa - 13 juni 2009 16:00

Blir jag av detta vädret! Dessutom har jag huvudvärk och Ola är borta så jag har ingen att gnälla för heller.

Lite bilder piggar upp!

Snart är det över för denna gången...men rosorna är på väg!


Jag nällade mig igår...Nässlor är onda.


Men den här höll jag mig på behörigt avstånd ifrån. Tur kameran är okänslig.


Och min favvis, murgrönan :)


Jodå, lite gladare blev jag...Energi till en eftermiddagspromenad!

Av Åsa - 13 juni 2009 14:38

Båda hundarna fick göra en snabb rep av att nosmarkera pinne i min hand, söka upp pinnen, och välja rätt mellan två pinnar.


Mårran kom inte längre, hon var fortfarande inne på att kasta sig över vilken pinne som helst. Släpp och gör om. Valde envist fel pinne igen, så jag satte foten på så att den inte kunde tas upp och väntade. Rätt pinne (så klart, inget val), klick och belöning. Vi fortsatte några reps, ibland chansade hon rätt, ibland fel, och jag bara väntade på att hon skulle koppla ihop lukt med klick...helt plötsligt hände det, hon var på väg till fel pinne, hejdade sig, och valde rätt! Jackpot! Avslutade där.

Hon vill fortfarande gärna plocka upp pinnarna, får träna mer på nosduttar på liggande pinne. Att få henne att apportera i ett senare skede blir enkelt, just nu är det bara luktmarkeringen jag är ute efter.


Popsy valde rätt av två pinnar gång på gång, så jag la ut fyra. Valde fel, släpp och fortsätt. Valde rätt, klick och belöning. Sedan gick hon direkt till rätt pinne fem gånger på rad (jag flyttade den efter varje gång). Slump? Kort paus, ut med pinnarna igen. Hon nosade över raden och valde rätt pinne! Helt tydligt VALDE rätt pinne! Ett par reps till där hon nosade på varje men blev lite osäker när de tre första inte var rätt, nytt kommando, klick och jackpot vid rätt pinne.


Det verkar gå åt rätt håll! Återstår att se om det är den effektivaste inlärningsvägen, men jag tror att vi får till det här till slut!

Av Åsa - 12 juni 2009 14:19

Så har jag äntligen samlat mod att ge mig på luktdiskrimineringen igen...

Steg 1: markera (inte apportera) vittringspinne som jag hållit i. Problem redan där, varför inte apportera som vi brukar? Matte måste vilja något mer än en nosdutt, kanske bakbenstarget? Tassmarkering? Lägga sig på pinnen?

Steg 2: Hitta pinnen. Kommando "sök" sätter på näsan upptäckte jag (används sedan gammalt vid godis och leksakssök). Rolig lek tyckte båda hundarna och nosade ordentligt för att hitta pinnen!

Steg 3: Neutral pinne som störning. Jag gjorde det enkelt, luktpinnen placerades närmast. Inga problem.

Steg 4: Pinnarna bredvid varandra (med ca 40 cm mellan). Popsy valde rätt två gånger, fel en gång och fick släppa pinnen på golvet, rätt nästa. Slump eller inlärning? Tiden får utvisa. Mårran valde rätt två gånger, sedan fel och ville inte släppa pinnen. "Vadå, det var denna du ville ha!". Paus, om igen, rätt.


Popsy som var väldigt taggad på pinnarna fick dessutom ulagt tio pinnar (varav bara en luktig) med lite frolic strött över, för att kunna belöna lungt nosande. Hon fick sedan klick för att markera rätt pinne, de andra fick hon bara släppa på golvet. Mycket frustration ett tag, men hon lugnade sig igen och började tänka (hoppas jag). Ingen aning om huruvida hon fattade eller inte, men vi har iallafall börjat!

Nu ska alla pinnarna ut i regnet och bli luktfria igen till imorgon.

Av Åsa - 12 juni 2009 08:30

Igår var det dags för promenad, i Lund. När jag planerade promenaden i januari fanns inte en tanke på studenter i mitt huvud...


Framme på Mårtenstorget var det fullt, fullt, och hur mycket folk som helst. Jag snodde en plats efter lite cirklande, tog ut Mårran, hittade mina vänner, och vi vaktade gemensamt McDonalds medans vi väntade på Charlotte som fastnat i trafiken.

Mårran är alltså numera tränad på stora lastbilar med fulla studenter, HÖG musik, champagne som sprutar, och allmänt skrik och stoj.

 Vi fortsatte promenaden ner mot botaniska, mycket lugnare, och gick upp mot kyrkan och runt mot Mårtenstorget igen. Mårran och Balder var ömsesidigt glada att se varandra! De hälsade nos mot nos, delade luktfläckar, kissade på samma ställe (samtidigt). Madame har fått en pojkvän!

Vid kyrkan träffade vi lite andra hundar, det märks att det var ett tag sedan vi var ute sist. Mårran gav ett par uppmärksamhetsskall på de första, men brydde sig inte om resten utan skvallrade som jag vill.

Tills vi kom nästan bort till bilen...från ingenstans flög det ut en kamikazehund och skulle äta upp Mårran, allra minst! Jag såg en skymt av något litet och pälsigt (Yorkie?) som snabbt slets tillbaka i sitt koppel och hörde en kvinna högljutt gräla på sin hund. Både Mårran och jag blev lika överraskade, jag la automatiskt i backen, och Mårran bröt sig direkt och kom till mig. Duktig vovve!


Summa summarum:

VÄLDIGT GLAD över att Mårran fått en kompis!

Nöjd med att hon inte gjort några utfall, numera skäller hon bara några gånger.

Lite mindre nöjd med att hon skäller öht, även om skallen var ganska få. Det verkar nu vara överraskningsmomentet "NY HUND!" som får henne att reagera. Jag känner att i det läget är det snabbare reaktion från mig som gäller, ett klick INNAN skallet borde göra susen. Jag måste vara mer fokuserad på henne, hon talar om för mig vad som händer.

Inte nöjd alls med att hon ibland har börjat skälla två gånger, och sedan förväntansfullt vända sig till mig...även om jag tycker att det är ganska roligt att se henne i kontroll över sitt beteende, och en intressant utveckling. Nej, då blir det ingen belöning!


Jag inser (som vanligt) vill jag VERKLIGEN ha bort hennes problem till 100% så måste jag träna oftare än en gång i månaden...Fast OFTAST (till 90%) så går hon iaf så här:


Kajsa och Nelly, jag och Mårran, Inger och Balder. Charlotte håller i kameran.


Av Åsa - 11 juni 2009 11:39

...gräs och en kompis. Härligt hästliv!


Presentation

Fråga mig

5 besvarade frågor

Senaste inläggen

Kategorier

Länkar

Tidigare år

Följ bloggen

Följ Åsas hundar med Blogkeen
Följ Åsas hundar med Bloglovin'

Arkiv


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se