Just nu har vi många anmälda till tävlingen i lydnad och rallylydnad 12 juli (sammanlagt över 100 stycken!), men bara fem funktionärer...

Någon som känner att det hade varit kul att hjälpa till? Det är inte svårt, det bara kräver lite tid och engagemang! Vi behöver siffervisare, folk till sekreteriatet, och någon/några i köket. Kan du inte hjälpa till på dagen D kanske du kan fixa smörgåsar eller lunch till domare och funktionärer, eller hjälpa till att lägga in tävlingsekipage i datorsystemet, eller ragga priser. All hjälp är välkommen! Maila till mig asa@asashundar.se eller Andrea andrea_drean@hotmail.com .

Själv hoppar jag över Popsys lydnadsstart och tävlingsleder istället. Jag hoppas fortfarande på att kunna tävla rallyn, men i värsta fall står jag över där också. Ja ja, uppflyttningen får bli någon annan gång...Hörby har ju en ganska bra platsliggning för tvåan.

Hädanefter hamnar merparten av mina bilder på bilddagboken istället för här (även om jag nog inte kan motstå en och annan). Min adress: http://asashundar.bilddagboken.se sedan klickar man på datumen i kalendern för att se inlagda bilder. Inga nya än, men det kommer efterhand.

När vi kom jhem idag satte sig Popsy mitt emot mig och sa "awooow!". Jag tolkade henne som "Jag vill leka med vittringspinnarna", så vi gick ut och körde ett pass.

Ut med alla luktfria i en hög, sedan gömde jag den med lukt i gräset och bad om "sök". För varje gång la jag pinnen närmare högen. Ett par gånger gick hon till högen, jag stoppade henne med rösten och kommenderade om, hon hittade rätt. Det syns att hon verkligen använder nosen! De sista repsen la jag pinnen bakom högen, så att hon fick springa förbi och ignorera den för att nosa rätt på pinnen. Hon sneglade, men valde rätt!

Vi avslutade med att traggla lite fjärr. Min plan är att nöta in det första sättandet + belöning, om och om och om igen. Tålamod och konsekvens!

Min kropp motarbetar mig - jag VET att det är så!

Jag har ont i axel, arm och nacke, och runt vänster lunga när jag andas.

Livet känns ganska B.

Eftersom Benji är lite framtung och snubblig vill jag börja longera honom för att hjälpa honom att flytta vikten bakåt och hitta sin balans. Idag var en lämplig dag att börja.

Han är ju van vid selen, så pessoainspänningen var inget större problem. Jag föredrar pessoan framför fasta inspänningar. Den är löpande med fäste under magen mellan frambenen, genom bettringarna, genom sidoringarna på gjorden, och sedan runt rumpan. Om hästen stretar emot blir det inget ryck, utan det enda som händer är att den får tryck på rumpan. De lär sig väldigt snabbt att hitta sin form och "bära sig själva" och använder rygg och rumpa på ett muskelfrämjande sätt utan spänningar. Precis vad lillkillen behöver!

Nästa nya sak var att gå i cirkel runt mig, men hjälpt av spöt (som en förlängd arm) fattade han blixtsnabbt och travade snyggt på en volt. Inget drag, ingen trängning...han är bara bäst!

Tango blev arbetad från marken av Ola med långa tyglar, och visade upp sig i snygg trav på en åtta. Han var PIGG! Roligt att se att han själv tar initiativ till att jobba, det händer inte varje dag...Han kom fram till Ola, stack resolut huvudet i tränset, och signalerade "kom igen då!" :)

Popsy fick ett par reps på inkallningen med "falskt" kommando efter ställandet (jag valde att upprepa stanna). Ingen tjuvstart, bra tempo.

Sedan började vi med rutan, med externbelöning utlagd bakom. Två rena sändanden genom rutan för att få draget, sedan ställde jag henne vid bakre kanten och skickade vidare som belöning. Gränsar till locka/visa-träning, men just nu vill jag bara se till att få bra poäng på tävlingen...

Gick vidare till fjärren. Lämnade henne sittande, gick ut, la ner, satte upp, skickade till extern. Det tog några gånger innan hon fattade vad övningen gick ut på...Sedan lämnade jag henne liggande, gick ut, satte upp, skickade. Fungerade utmärkt! Jag varierade var externen var i förhållandet till oss, och det känns som att fram till tävlingen så är det enbart belöning efter första sättandet som gäller. Funkar bara det så funkar hela momentet.

Mårran tränade vidare på rutan efter gårdagens recept: ut med target, tagga henne, släpp. Galopp till rutan! Varje gång! Sedan kopplade jag ihop med skål-övningen från agilityhelgen för att få till riktigt explosiva starter: vi gick tillsammans och la ut externbelöning bakom rutan, tillbaka transport i halsbandet, vände upp, och jag släppte när hon drog mot rutan. Duktig hund!

Nu känns det som att det börjar bli läge att lära in ställandet, och sedan kunna sätta ihop de två delarna. Heja Mårran!

Hittade vi utanför Falkenberg, långt inne i skogen, hos Jenny och I-or. Regn i 15 mil dit, men sedan var det uppehåll!

Popsy:

1. Platsliggning med ankring i krok i marken, en minut, dold förare, tävlingsledare och främmande hund. Första gången utan extern: hon låg som ett litet ljus! Trots blött gräs. Andra gången med smaskig extern utanför plan: lite väl laddad...reste sig, jag la om. Reste sig igen när jag var på väg bort, kände att det tog emot och la sig spontant. En minut utan problem. Tanken var att hon skulle få drag utåt (inte gå till grannen...), uppdrag utfört.

2. Fjärren...Samma gamla "vadå sitt?". Suck. Fick en del bra tips för vidare arbete, och mycket träning på externbelöning.

3. Vittringspinnarna. Ett helt nytt upplägg, lite problemlösning på vägen, och något att jobba vidare med! Jag fick till en speciell typ av problemlösning när hon skulle avledas från att plocka fel pinne: wubban träffade henne mitt i planeten...Tur att hon har tjock skalle och inte bryr sig, men vi fick oss ett gott skratt. Känner mig hoppfull!

4. Rutan. Hon gjorde det sämsta skicket ever...Jag får nog reparera lite kortsiktigt för att få poäng på tävlingen.

På det hela taget var jag nöjd med hennes insats, hon jobbar bra och fokuserat, mycket uthållig (söker av hela planen efter en ynka vittringspinne och låter sig inte störas...), fina ingångar på plan, bra driv till belöningen. Lite finlir kvar på momenten så sitter det!

Mårran:

Den stora grejen var rutan, som vi bara inte fått till och därför inte har tränat på ett tag. I sanningens namn ska sägas att det började lossna när vi tränade för Ann-Louise sist, och nu ser det ut att finnas en ruta inom överskådlig framtid!

Efter att ha pratat ett tag om dåligt tempo till target och inget intresse för koner, gick Mårran ut och visade galopp till target nästan varje gång och kunde springa till rutan utan target tre gånger. Där fick jag...MYCKET nöjd!

Efter avslutad träning fick Mårran socialisera sig lite med I-or, egentligen det viktigaste vi gjorde på hela tiden enligt mig:

Hälsning

Kraftmätning

OK, du är kungen!

Polare?

Toklek...

Nu blir det snark resten av dagen...Tack Jenny och I-or!

Här kommer de sista skyltarna...