På söndagen bytte vi inriktning och pratade freestyle! Michele är fantastiskt duktig på att göra koreografi, träna sina hundar, och uppträda. (Jag ska leta och lägga in lite filmer på hennes rutiner senare.)

Popsy älskar ju trix (och jag också), men nu fick vi en inblick i det som Michele kallar "foundationwork". Att positionerna fot, höger, mittemot, och bakom (mina kommandon) sitter i flyt på endast verbala kommandon tex. Att kunna hålla en position, att kunna kombinera olika kommandon. Hur coolt som helst, och det gav mig en helt ny approach till freestyle!

Den första övningen var hur man kan använda en rund valphage för att lära in att hunden backar runt föraren. Flera hundar fick visa, naturligtvis ställde jag och Popsy upp. (Pushig? Jag?)

Jag stod mitt i en liten rund valphage (typ kompostgaller) och började med att hon fick cirkla runt mig i fotposition vänstersnurr (hon backar för att behålla sin position). Jag klickade för rörelse, och ganska snabbt började hon bjuda fler steg. Jag slutade snurra med henne, "satte igång" henne med en böjning av benen, och klickade för rörelse baklänges runt mig. Iom att valphagen var så liten kunde jag blocka henne med kroppen om hon försökte gå framåt eller vända sig. Loppan GILLAR att backa (eller hoppa bakåt jämfota), det gick fort att få en snygg backning runt mig på enbart kroppssignal från mina ben! Hem och köpa kompostgaller för att fortsätta träna...:)

Nästa pass fick vi välja någon sorts rekvisita att jobba med. Michele föredrar att hunden själv visar vad den vill göra (jobba med hundens naturliga val istället för mot den), vi fick helt enkelt lägga ut föremålet och se vad hunden hirttade på! Jag hade ett stort paraply i bilen.

Uppfällt paraply, handtaget neråt: nostarget på handtaget. Lägga sig under paraplyet, som ett parasoll. Gå runt handtaget. Jag började titta lite på att skilja på vilken sida jag sände henne ifrån: sända från högersidan var att lägga sig, från vänstersidan att gå runt handtaget och komma tillbaka.

Sedan gick vi över till "baksidan", och hon började bjuda handstående mot paraplyet...vadå defaultbeteende...:)

Uppfällt paraply, uppochner: Ganska snabbt började hon prova med tassen, och jag kunde shejpa att hon gick runt paraplyet med framtassarna på och baktassarna av, och på så sätt vägde ner kanten och "rullade" paraplyet. Hur gulligt som helst!

Hopfällt paraply: apportera paraply (naturligtvis). Hoppa över. Cirkla runt det medans jag håller det som en käpp. Jag la till att jag cirklade runt henne, i motsatt riktning.

Vem kunde gissa att det fanns så många saker att göra med ett paraply...jag har tom en låt i huvudet, jag har alltid gillat "raindrops keep falling on my head" och jag tror att det passar henne ganska bra. Annars finns det alltid "singing in the rain"...

På eftermiddagen fick vi titta på vad de andra hade tränat, och visa upp vårt eget trix. Popsy var lite mosig i huvudet och OTROLIGT intresserad av godiset som låg spritt på marken, koncentration noll...Men jag vet ju att hon är duktig, det är vad som räknas. Det var jätteroligt att se vad de andra deltagarna jobbat med, en logotto som sticker huvudet i mattes stövel eller en springer spaniel med världens snyggaste kickar t ex...Nu ska vi hem och träna vidare! Inspiration till max!

Det ska erkännas, Popsy har storleken emot sig när det gällar att vara ledarhund för blinda. Men vi har haft hur kul som helst med att träna olika färdigheter som en färdig ledarhund ska kunna!

Popsy var på G redan när vi gick morgonpromenaden runt hotellet, och tjatade på mig att vi skulle träna "Hallå matte! Det är därför vi är här! Kan du plocka upp klickern och sätta igång?" Klockan var 6.30, jag var mer sovande än vaken...

Popsy fick bo uppe på rummet medans vi samlades för lite info om dagens övningar. Michele har genomgående varit mycket kunnig, intressant, och framför allt ROLIG att lyssna på! Fredagens föredrag om ledarhundar gav oss den teoretiska grunden, nu fick vi lite mer kött på benen om själva träningen.

Beteende ett: Att kunna låta bli mat.

"Inga problem" tänkte jag, Popsy har koll på ett enkelt vardagsnej. Nu var det ju inte så enkelt som att vi skulle kunna SE maten...det kan ju knappast en blind persom, så ledarhundar måste lära sig att ignorera all mat utom den som erbjuds av ägaren UTAN ATT ÄGAREN HAR SETT DET. Ingen signal. Ofta inte ens någon belöning för hur duktiga de varit...

Vi delade upp os i par, och tränade en hund i taget med "frestare" och klick för att hunden väljer att ignorera maten. Popsy såg snabbt det hela som en rolig lek: försöka en gång, sedan komma till mig. Inte riktigt korrekt slutmål...Jag konfererade med mig själv och kom fram till att strunta i att hon inte uppnådde "målet" (att välja bort erbjudet /liggande godis direkt), utan istället ta på ögonbindel och fortsätta träna med hjälp av bara hörsel och koppeltryck. Man får mer information i kopplet än man tror! Trixet är att hålla en kontinuerlig mjuk kontakt, så att man känner minsta förändring. Och sedan gissar man...För det mesta gissar man rätt.

Jag jobbade i par med Elin, och hennes Zanto var helt otroligt duktig! I slutet av passet gick de förbi mig som "råkade" tappa en stor bit korv framför hans nos, och han ignorerade mig totalt!

Beteende två: markera trottoarkant

En ledarhund jobbar mycket med target av olika slag: markera var saker finns för sin blinda ägare. Alla trottoarkanter markeras med att hunden stannar till, helst så nära kanten som möjligt, och i RAK position för att sedan kunna fortsätta på korrekt linje framåt.

Jag teamade upp med Maria och hennes härliga lagottofröken.

Detta var en lyckad lek sa Popsy! Jag fick en del problem med sättanden när jag stannade vid kanten (lydnadshund) och fotgående fokuserat på mig, men jag jobbade på att gå så nonchalant och icke-lydnadsmässigt som möjligt. Hon fattade snabbt var tassarna skulle vara, jag kunde sluta förstärka de sneda, och voilà! Vi gjorde MÅNGA repetitioner "tassarna upp, klick, puffa bakåt ner, tassarna upp, klick, göra en pyttecirkel, tassarna upp, klick..." Sedan började vi med olika kanter för att generalisera lite. Det är långt ifrån klart (och jag testade aldrig ögonbindel) men det var kul att se hur hon verkligen sökte upp kanten.

Beteende tre: ge efter för halsbandstryck

Eftersom en ledarhund alltid ska hålla fokus framåt så lär Micheles organisation hundarna att svara på lätta koppeldrag, ungefär som en häst svarar på tyglarna. Drar jag kopplet åt höger så blir där press på hundens vänstra sida av halsbandet. Hundens naturliga instinkt är att trycka emot, men de tränar hundarna att istället se trycket som en signal att röra sig till höger. Jag som har en hund som kastar sig mot tryck om det är något hon vill ha så genast nyttan med övningen för oss!

Vi tränade ensamma. Trixet var att halsbandstrycket skulle vara lagom lätt (tillräckligt irriterande för att hunden skulle hitta ett sätt att bli av med det, men inte hårdare), konstant, och släppa direkt när hunden gav efter minsta lilla. Jag hade inga större problem med dra/släpp-biten, däremot tänkte jag inte på att Popsy är liten och jag är stor och drog följaktligen snett uppåt...En snabb korrigering från Michele och Popsy började bli följsam på allvar. Målet är att kunna positionera hunden med LÄTTA koppeldragningar i olika riktningar som inte stör hundens fokus framåt.

Beteende fyra: markera övergångsknapp, lufthinder, eller ledig stol

Dagens sista övning krävde några demohundar, naturligtvis ställde Popsy upp för att visa inlärning av att markera en stolpe med övergångsknapp på.

En blind person kan själv lära in detta med hjälp av handtarget: man känner var knappen är, låter handen glida ner på stolpen, hunden duttar i handen. Efter ett par gånger tar man bort handen, hunden duttar på stolpen, klick. Sedan lägger man till att hunden duttar på stolpen, jag söker upp knappen via hundens nos och uppåt, klick. Sedan ökar man avståndet så att hunden leder en fram till stolpen, stannar och markerar, handen längs hundens nos till stolpen, upp till knappen, klick. Plättlätt sa Popsy! (På den stolpen vid det tillfället...)

Efter avslutad demo gick vi över till att träna "hitta stolen" istället, och för att utmana mig själv tog jag på ögonbindeln. Samma tillvägagångssätt med handtarget, targetöverföring, handen via hunden till stolen, öka avståndet. Hur häftigt som helst att verkligen känna draget i kopplet till stolen, sträcka ut handen när kopplet slackar för att hitta Popsy, och DÄR ÄR STOLEN! Det svåraste var att tajma klicken innan hon hoppade upp i stolen själv...;)

Jag kan lova att både Popsy och jag var trötta på kvällen...

Jag gör mig i ordning för en canis-helg tillsammans med andra canis-instruktörer och elever, med Michelle Pouliot från det stora landet i väster. Vi ska få lära oss om servicehund och freestyle, och det känns hur häftigt som helst!

Lite starstruck lär jag bli (precis som förra träffen), det känns konstigt när man träffar de människor vars bloggar man beundrar IRL.

Tyvärr blir det inget bloggat under tiden, men naturligtvis blir det desto mer när jag kommer hem!

Nu ska jag gå och skiva köttbullar för en hel vargflock, Popsy kommer att gå upp ett helt kilo...

Jag fick just reda på att Back on track-täcke för hundar numera klassas som doping på tävling, och har 14 dagars karenstid. What???

Hur kan ett täcke vara doping? Ska då också massage, kiroprakti, akupunktur och annan friskvård klassas som doping? (Eller gör det redan det? Inte insatt...)

Följdfråga: hur kan man testa om hunden haft täcket på sig mindre än 14 dagar innan start? Det fungerar mig veterligt genom att reflektera hundens kroppsvärme, och på så sätt öka blodgenomströmningen, och påskynda läkning av t ex sträckningar och ledinflammationer och minska smärta. Inga mätbara ämnen i blodet alltså.

Läs mer om beslutet här.

Jag får införskaffa ett fleecetäcke istället, tur att man har vänner som informerar i god tid så man slipper bli diskad...

...(Jag gillar Maskinen).

Fast mitt segertåg handlar om Mårran, som idag träffade lantarbetare under morgonpromenaden, på HENNES fält!

Förra året utlöste dylika händelser våldsamma verbala protester, komplett galet kroppspråk med punkfrisyr, påbörjat ca 50 meter bort. Jag har något inlägg från förra sommaren om hur vi sakta tog oss förbi, en frolicbit i taget...

Idag reagerade hon knappt förrän vi var fem meter bort, då viftade hon på svansen. VIFTADE PÅ SVANSEN! Inte minsta antydan till punkfrisyr, avslappnade ögon och öron. (Och när jag skriver detta går det upp för mig precis hur stora problem vi faktiskt hade...och då hade vi ändå kommit en bra bit på vägen...)

Jag tänker resolut ta åt mig hela äran för Mårrans förvandling från monster till mysdjur! Blygsamhet är inte min starka sida, och jag är helt enkelt jättestolt över min hund!

Jag bara måste tipsa om de visdomskällor som har hjälpt mig mest på vägen:

Feisty Fido av Patricia McConnelly

Fight! av Jean Donaldson

Klickerträning och lugnande signaler av Emma Parson

och den suveräna DVD:n Cujo meets Pavlov av Kathy Sdao.

Popsy fick köra ett ganska långt pass GF idag, och jag kan konstatera det klassiska: "Det funkar jättebra hemma!". Hon växlar snyggt mellan olika GF, byter på bytsignal, och lyssnar efter klicken utan att slänga in alltförmycket skräp i beteendena.

Vi har återupptagit spontant kryp (ska sättas under stimuluskontroll igen när vi har visat upp det). Skall har vi ENDAST på signal och det ska så förbli, däremot vill jag ha upp det till ca 10 skall istället för som nu max 4. Ola tycker att jag är knäpp som kör skall öht...därav stenhård stimuluskontroll...

MEN (och det är ett stort men) vi har ingen luktdiskriminering alls, och jag vet inte ens var jag ska börja. Efter misslyckandet förra året (post-it mani enligt Fanny Gotts metod under två veckor) så har jag inte vågat prova någon annan metod av rädsla för att förstöra momentet helt och hållet...Mental spärr helt enkelt. Jag ska ta upp mitt problem i helgen och se om jag får hjälp!

 Popsy hävdade envist att hon inte alls var klar, så hon fick köra lite fritt följ, inkallning, fjärr, och ett par rutskick oxå. Duktig Loppa!

Och när jag var klar att åka till jobb så tjatade hon till sig ett kort pass med hopprepet...Hon var på G idag!

Mårran har suttit i en stol och tittat på oss, hon har fått göra lite front och någon positionsväxling vid sidan, men hon är fortfarane slö, okoncentrerad och omotiverad. Inte vidare kul att träna alltså...Jag ska köpa lite kycklinglever och se om jag kan få lite vilja hos henne, funkar inte det så blir det vetrinären nästa. Jag känner inte riktigt igen henne...lite orolig blir man.

Och på tal om orolig...Jag har haft stenkoll på Popsys diet och äntligen fått ner henne lite i vikt, men min egen vikt har jag mindre koll på. Jag tog ner sommarkläderna från vinden, och nu borde jag leva på sallad ett tag framöver...fyra kilo upp sedan förra sommaren! Inte för att jag är tjock, men nu är det slut på chips, choklad och hemlagad glass för ett tag framöver. Istället ska löparskorna fram. Jag och Mårran kan springa tillsammans!

Vi har filat lite på den nya inledningen, snart sitter den som gjuten och kan börja tränas till musik!

Musik ja...Popsy tuggade sönder min CD, och låten är borta...Någon som har "It must be love" med Madness i gömmorna? Jag ska leta lite till.

Popsy gillar att träna freestyle! Vi kör småkedjor med tre beteenden i varje, och samma beteende som avslutar kedja ett startar kedja två. På så sätt verkar hon ha lätt att sedan kedja ihop minikedjorna, om ni fattar... Hon vill aldrig sluta träna!

För mig ligger svårigheten i att verkligen vara noga med vad jag vill ha, det är så lätt att jag tänker "stå, sitt, spelar roll, båda funkar ju", men då försvinner ju lite av poängen i övningen.

Mårran tränade lite rally, nu är det anmält till tävling 21 maj med båda hundarna. Hon var svårmotiverad idag, jag får nog plocka fram lite vassare förstärkning än frolic...alla hundar är inte lika lättbelönade som Popsy...

Jag har gjort lite mer än fotat lamm idag...

Tjockisen fick sig en ridtur. Han uppförde sig inte så väl med husse förra helgen, men med mig gick det utmärkt! Kan ha något att göra med att unghästar är det jag jobbat mest med :)

Han kom ihåg förra lektionen: igångsättningar till skritt och trav, kommandot "trava", kunna hålla traven, och nödstopp på "ptroo". Idag diskuterade vi litegrann huruvida det är han eller jag som bestämmer vart vi ska svänga. Han kallade mig för diverse fula ord när jag helt enkelt var envisare än han var...Efter 20 minuter svängde han snyggt i bibehållen trav, med öronen framåt. Duktig häst!

Popsy och jag har börjat titta lite på freestylerutinen som vi har i läxa. Vi har en gammal rutin som jag tränade in för några år sedan, men idag har jag ändrat på en del och lagt till lite. Vi ska trixa lite till, sedan blir det filmkamera! Tyvärr har Popsy bitit sönder CD:n med rätt låt på, jag ska se om jag hittar den någonstans.

Hon var riktigt på G, glad och ambitiös!

Mårran har gått förbi främmande (skumma) grannar och Lysiahundarna, perfekt i löst koppel, avslappnad vid min sida. Jag är mer än nöjd!