Jag har fått återbud både i Morreklassen och Tävlingslydnad för nybörjare, en plats kvar i varje!

Morreklassen fokuserar på hundmöten och avslappning ihop med andra hundar, och olika tekniker att klara av en hund med koppelaggression eller liknande problem. Datum: 3/4, 16/4, 23/4, 1/5, 15/5, 22/5. Tid: 18-20. Plats: Lyby.

Tävlingslydnad för nybörjare är precis vad det låter som. Datum: 21/4, 28/4, 12/5, 19/5, 26/5, 9/6, 16/6, 23/6. Tid : 18-20. Plats: Bonizas Hundskola.

Kolla hemsidan för mer info, både i kursinfon och läs om tidigare kurser på forumet. Maila intresse till asa@asashundar.se

Vårat hotellrum, komplett med bläckfisk på sängen och hundkorg på golvet.

Popsy hittar en bra plats...

Snö...Massor med snö...

Vår träningsplan, den enda större platsen som var plogad. En klickerhund tränar var som helst...

Targetträning

Bästa belöningen?

Paparazzibild från mitt hotellrum, ovetande kursdeltagare.

Simon spelar dum elev: "Vad hette det? Klicker?"

"Men när ska vi träääna?"

Lotta förklarar, Rancor kollar läget.

Ny ras: Border Sennen. Ser ut som en vanlig Berner Sennen, men rör sig snabbt som en Border Collie...Jag vill också ha!

"Men matte...tjata färdigt och ägna dig åt mig!"

Snygging! Popsys favorit.

Så har man kommit ut ur "hunddimman", och hem till verkligheten.

Lördag

04.00 åkte vi mot Oslo, Popsy och jag och alla fjärilarna som bodde i min mage. Resan gick bra, vi hittade hotellet (tack och lov för GPS) och var tom i god tid. En liten promenad, och sedan fick Popsy följa med in för det första teoripasset (lyxigt med liten hund).

Som vanligt när man träffas en ny grupp så handlar det mycket om vem man är, vad kursen går ut på, och i detta fallet också lite om hur vi skulle första varandra - svenska, norska och danska blandat om varannat.

Dags att ta ut hundarna för en första lägeskontroll. Popsy var redan disträ av löpet och dessutom trött av resan, och gav väl inte det bästa intrycket..."Jomen hon ser väl trevlig ut. Hon är ju så liten, och tio år gammal! Inte så konstigt att hon inte vill galoppera, och att hon är lite långsam." Popsy - långsam...Ni som känner henne inser hur off hon var...

Det var verkligen roligt att få se de andra hundarna och förarna. Vilket hundmaterial, och vilka duktiga förare!  Trots Popsy Höglöp så var samtliga hundar fokuserade på sina ägare och mer än villiga att jobba.

Nästa teoripass handlade om pedagogok, hur man strukturerar en lektion enligt canis-modellen. Trots att jag har hållit ganska många lektioner nu så kändes det givande att få lite tips på hur jag kan förfina min planering ytterligare, för att förenkla för mina kursare. Det är så lätt att man fastnar i ett möster...nyttigt att tänka lite! Vi fick en kort hemläxa till nästa dag: förbereda en 25 minuters lektion enligt given struktur, och hålla den. Kul!

Efter lunchen handlade det om vardagslydnad. Vi tränade att gå fint i koppel mot en godisskål och inkallning med störning. Popsy skötte sig ganska bra i koppelträningen, när jag fick funderat lite över hur jag ville träna, men mindre bra i inkallningen. "Oj, DEN hunden var snygg! Jag tror jag måste hälsa..." Och så travade hon sakta men bestämt över till utvalt objekt, blind och döv för allt annat. Pinsamt...

Desto roligare att få jobba med sina nya vänner och deras hundar! Vi svenskar bildade en egen grupp, det var skönt att slippa koncentrera sig på språket utan bara träna hund.

Popsy fick bo in sig i vårt hotellrum medans jag åt middag med resten av gruppen. Klockan åtta höll jag på att somna sittande, ursäktade mig, och gick upp och la mig.

Söndag 

Klokt beslut, nästa morgon vaknade jag utvilad klockan sju och kunde ta en morgonpromenad med Popsy innan någon annan var ute. Jag hade funderat en del på hennes träning, och beslutat mig för att verkligen jobba med Premack och paus-leken för att få lite mer arbetsglädje. Vi började redan under promenaden: När hon rörde sig åt mitt håll (glöm ögonkontakt, det fanns liksom inte) så körde vi 15 sekunder superintensiv spontankontakt, och jag avslutade och skickade iväg henne. Efter en minut (jag stod still) kallade jag, klickade rörelse mot mig, 15 sekunder intensiv target, slutkommando - nosa. Efter 30 sekunder tog hon spontant komtakt och ville fortsätta! 15 sekunder snabba sitt, slutkommando - nosa. "Jag vill inte nosa, jag vill träna!" Yesss!

Vår grupp var först ut att hålla våra små lektioner. Det märktes att folk var lite nervösa...Överlag var jag imponerad av hur skickligt alla hjälpte sina "elever", även de som aldrig instruerat förut. Jag fick dessutom med lite nya övningar i bagaget (t ex "collar-grab" som jag verkligen gillade!) Min egen lektion kändes bra, även om jag (som vanligt) snackar lite mycket och blev lite luddig. Jag felbedömde också startpunkten på en av hundarna, och det blev en väldigt låg belöningsfrekvens i början för den hundägaren. Helt OK med hundägare som vet vad det handlar om, mindre OK med valpägare (vi skulle tänka oss en valpkurs).

Andra halvan av dagen ägnades åt baklängeskedjning, i teori, på varandra, och på våra hundar. Jag fick svaren på en del frågor som jag har haft och lite tips på hur jag kan komma vidare med ett par av våra problemområden. Med hunden skulle vi kedja samma tre beteenden, jag valde "slalom mellan benen - snurra - sitt fint". Långsamma övningar till en lite seg hund...de tre trixen gör hon i sömnen.

Allt som allt en riktigt lyckad helg! Det som var värst var körningen hem, men till slut möttes vi av en hormonstinn Mårran som totalt ignorerade mig och istället kastade sig över Popsy...Nu ska jag landa, ladda upp alla mina bilder, packa ur bilen och börja på hemläxan. Och börja planera helgens kurs i Stockholm!

Bilder kommer!

Popsy är nymasserad och nytränad i en fåtölj, Mårran är helt slut efter en promenad ihop med Klicka - f d fiende, numera godkänd. Susanne har alltså varit här.

Hon visade lite frisbeeträning, något som jag är helt novis på. Hur häftigt som helst! Imponerande att se hennes lilla vovve (som hon bestämt hävdar har mycket kvar att lära) fånga frisbee i alla upptänkliga lägen, och sedan SLÄPPA frisbeen för att fånga nästa! Lite sugen blir man...

Popsy fick träna lite tävlingsmoment, hon började lite svagt men skärpte upp sig riktigt fint! Jag är nöjd med både henne och Morriga Mårran idag.

Avslutningsvis: ett tänkvärt inlägg från Fannys blogg.

http://www.klickerklok.se/blog/kvantitet-ger-kvalitet/

Vi flyttade in i vårt nygamla sovrum/TV-rum igår. Hundarna har varit lite vilsna inatt, men vi trivs bra alla fyra.

Annars är det mest packande, småfixande, och nervositet och förväntan inför helgen som tar mest plats i mitt liv just nu...Popsy höglöper dessutom, jag känner lite sympati för de övriga hundägarna. Men jag tar iallafall inte med Mårran, som får hanhundar att komma från en radie av två mil (över E22:an).

Idag kommer Susanne och Klicka över och tränar och masserar Popsy så att hon är i topptrim, det ska bli kul att träffa dem igen!

Jag vill så gärna att våren ska komma...Jag smet ut på min rast och letade vårtecken, och nu är jag på bättre humör!

Snart så!

Mer vårgrönt än höstrött idag.

Och här är den! Vårens första blomma!

I övrigt löper båda hundarna nu. De är VÄLDIGT kärleksfulla mot varandra...

Popsy har fått en gummifisk som distraktion, hon och fisken är oskiljaktiga! Hon har med den överallt, gömmer den på olika ställen, gräver ner och gräver upp den, och piper med den. Tack och lov har den en svag pipis...

Hon blir också lite inkontinent i löptider, ut klockan 24, 03, 06, 09, precis innan jag åker till jobb, och ÄNDÅ har hon kissat på golvet när husse kommer hem fyra timmar senare. Det är inte lätt att vara liten och fånig, brukar jag försvara henne med.

Mårran är slö, slöare, slöast. Utom när någon närmar sig hennes bakdel, då flyger öronen upp och hon får ett drömskt uttryck i ögonen, medans hon lägger svansen på sned. Jag tror hon drömmer om grannens beaglar, eller vakthunden nera på macken.