Kom igen, kom igen, kom igen...

Hmmm...Finns här något spännande?

Kom igen, kom igen, kom igen!

Ett skepp kommer lastat med saker på B...Birk?

...den här hunden känner jag ju!

Det var Mårrans reaktion när vi träffade Malin och Birk idag.

Vi var på plats tidigt och kunde ägna 10 ostörda minuter åt att nosa av planen. Av erfarenhet vet jag att det inte lönar sig att försöka träna innan hon är klar och har stressat ner, och mycket riktigt så kom hon så småningom upp vid sidan och signalerade "OK, kör!". Jag passade på att plåta henne lite medans vi tränade stadga i sitt. (bilder kommer senare)

Mårran fick vänta i bilen när vi tränade inkallningar med Birk. Jag är helt klart förbrukad som lektant, det var inget jag kunde göra som fick honom att ignorera den magiska visslingen. Härligt att se hur han t o m sprang en uppfodrande runda bara för att kunna komma tillbaka och få en godis...Birk är cool...

Eftersom han numera är ganska van vid hennes knäppheter lät vi dem nosa först. Mårran markerade att man INTE nosar på henne hursomhelst! Birk sa "surkärring" och gick till matte. Bästa typen av negativt straff (som diskuteras flitigt just nu), jag som människa lägger mig inte i utan hundarna sköter det själva. Uppför hon sig taskigt blir det inget nosande!

En kort promenad tillsammans där jag lät Mårran fortsätta bekanta sig med Birk på sitt eget vis (nu var det diskreta nosningar först bakifrån och sedan från sidan), berömde och kallade in för en godisbit varje gång hon tog kontakt på ett snällt sätt.

Vi avslutade med att släppa dem en stund, Mårran var lugn med raggen nere och avslappnade öron. En gång reagerade hon när Birk sprang "alldeles för fort", han markerade tydligt att då var det slut på leken, och så var problemet löst och Mårran uppförde sig exemplariskt.

Tack Malin för att Mårran får träna hundhyfs på det bästa sättet jag vet!

Har jobbat framför datorn hela morgonen = ingen träning. Slutar inte förren åtta ikväll heller...

Igår fick Popsy mer massage, den här gången var hon helt avslappnad så gott som hela tiden! Jag hade med lite Frolic att avleda med, och klappade mjukt och andades långsamt.

Att andas med sin hund fungerar faktiskt för att få den lugn, har provat flera gånger nu. DESSUTOM fungerar det utmärkt att högljutt gäspa eller sucka och smaska lite när Vilma ser bovar klockan två på natten! Underbart, och så enkelt...

Susanne kunde t o m ta fötter och tår utan större problem, det som ledde till tigerattacker för mindre än två veckor sedan. Duktig Loppa!

Jag ser fram emot träning i morgon och föredrag på lördag.

...att det inte blir så mycket tränat. I morse släpade jag ut Popsy från hennes sovplats under täcket, tillbringade fem minuter med att övertyga henne om att man KAN jobba för torrisar, och kunde sedan till slut träna vidare på frishejpingsprojektet snurra.

Det tar sig! Sakta men säkert...Vi har valt håll och strategi, jag har en plan, och jag HÅLLER MIG till planen.

Jag tänker avundsjukt på Kajsa och Nelly som fixade att frishejpa snurra på några ynka veckor, samtidigt som jag tittar på Popsy som helvilt kastar sig åt höger eftersom jag förstärkt huvudvändningar som första steg. Eller var det target på vattenskålen jag ville ha? SPLASCH! Kanske inte...

Mårran tittar lugnt på från sin plats på sängen, helt ointresserad av att deltaga. Vilma är sur och skäller för att hon inte får vara ute med husse. (Eller...vad vet jag om hennes känslor...skäller gör hon iallafall, och ut vill hon).

Nytt pass imorgon, ikväll blir det massage.

I morse fick vi tassarna loss, jag och vovvarna.

Popsy tränade ren frishejping: snurra. Det kommer att ta tid...hon fattar noll, och inte blir det bättre av att mina kriterier är obegripliga, jag förstärker helt fel, och inte kan bestämma mig för vilket håll jag vill ha. Härdsmälta i huvudet, både mitt och hennes...Fast vi hade kul!

Vilma fick apportera. Ett klick för intresse, ett klick för grepp, ett klick för "ta och släpp", sedan började jag shejpa att hon ska hålla längre och hårdare. Det är så lätt att man fastnar i "två sekunder", så redan från början var jag noga med att klicka när hon höll som hårdast, släppte hon innan klicket var det bara att vänta på omtag.

Efter tre korta pass med de två andra hundarna på varsin station, började det lossna på allvar! Hon satte sig, tog gummibenet, höll alldeles stilla, och släppte på klick. Superbra!

Mårran fick träna flyt i GF sitt, sitt-ligg, stå, och stå-ligg. Hon var på hugget! Trots att jag utmanade henne höll hon sig på 90% lyckade. Jag är JÄTTENÖJD med hennes attityd och prestation!

Alla tte hundarna hade kunnat träna hur länge som helst, men tyvärr måste man jobba...Eller kanske tur, så att jag inte tränar fram misslyckande utan stoppar i tid.

Efter en rejäl kvällspromenad var detta det enda jag såg av Mårran:

Inte mycket till träning alltså. Popsy såg jag inte alls, bara en jättestor kanelbullsliknande snurra av täcket med en solid mitt. T o m Vilma har bara snarkat. Vad har Ola gjort med dem idag?

Men jag fick gjort allt annat! IMORGON ska vi träna.

Jag känner fortfarande att jag mest flyter runt när det gäller min hundträning. Förra årets planering och rutiner är liksom helt borta...Då blir man inspirerad när man läser vännernas ambitiösa bloggar om mål och träning! För egentligen VILL jag träna, jag har bara ramlat i "jag har varken tid eller ork"-fällan.

Att göra ikväll (eftersom jag bara jobbar till 17 och Ola är på övning med brandkåren):

1. Sy handvärmare till Susanne. Tar inte lång tid.

2. Träna tre hundar i frishejping. Antog utmaningen på klickerforum, Popsy ska snurra, Mårran träna ruta (ren frishejping), Vilma apportering.

3. Planera Mårrans och Popsys träning fram till första utbildningsträffen, baserat på flyt i GF och frishejping av trix. Vecka för vecka, dag för dag.

4. Planera Mårrans utfallsträning, minst två pass/vecka blandad hundträning samt CU-övningar, åtminstone två månader framåt.

Så ambitiös jag verkar helt plötsligt...Notera att det är mycket snack men lite träning...

Som ni märker har jag inte kört månadens trix hittills i år. Jag kommer att ha ett nytt tema i år: månadens rallylydnadsskylt! Jag visar utförande och idé på inlärning till de skyltar som jag har fått jobba mest med, eller som kan vara knepiga att förstå. Start till månadsskiftet, har ni någon skylt ni vill se så skicka ett mail!

I februari går jag på nytt schema, och det kommer förhoppningsvis att ge mig "normala" arbetstimmar och mer tid över.

Det var väl bara en tidsfråga innan förkylningsbacillerna skulle hitta mig...mår ganska kasst idag.

Vi tog till vara vädret och satt upp på Benji för tredje gången. Först husse (inga problem), sedan jag (fortfarande lite konstigt. Och så VILL jag saker.)

Husse gick bredvid som trygghet, och vi svängde höger, vänster, höger, vänster. Han svarar fint på tygelhjälperna (så länge vi vill åt samma håll, annars tar det lite längre tid) och stannar bra, men det här med skänkelhjälper...han förstår helt enkelt inte. Husse går före och kallar, jag lägger till benen precis när han kommer igång, belöning. Jag funderar på att rida med ett dressyrspö (som han är van vid, INTE rädd för, och vet vad det betyder) för att hjälpa honom att förstå, det är värt att prova. Just nu är jag egentligen nöjd med att han är lugn och trygg och glad, och verkar tycka att det är roligt.

Roade mig med att plåta Olas senaste växt igårkväll:

Vilken bild är snyggast? Jag kan inte bestämma mig...