Bara tre timmar kvar. Jag har det lugnt och skönt, Ola tittar på Goldfinger, hundarna uppför sig som om de är lätt berusade (speciellt Mårran som har lite problem med balansen) och de verkar älska hela världen...

Summa summarum för 2008:

*Jag gick min klickertränarutbildning, och utvecklades enormt som klickertränare

* Min privatträning tog fart på allvar och jag höll mina första egna kurser

* Jag höll ett antal ideella kurser för Eslöv, och var ansvarig för tävlingssektorn samt var vice ordförande

* Båda mina hundar blev uppflyttade till LK2 och fortsättningsklass rallylydnad

* Jag skrev färdigt första utkastet till min bok, blev publicerad med artiklar i både Canis och Hundtränaren 2009

* Jag startade upp min blogg

* Och inte minst: jag träffade en massa trevliga hundägare som blivit både vänner och en del av mitt växande "hundnätverk"

Planer 2009:

* Canis klickerinstruktörsutbildning (om jag kommer med)

* Bli rallylydnadsinstruktör (och ev. domare)

* Få båda hundarna uppflyttade till avancerad klass rallylydnad, tävla klubbtävling i agility med Mårran, få Popsy uppflyttad till LK3

* Jag utökar min kursverksamhet till att utgöra halva mitt leverne, och börjar åka runt och hålla föredrag och helgkurser

* Jag fortsätter inom SBK ett år till som vice ordförande och ansvarig för TS

* Fler artiklar för både Canis och Hundtränaren 2010, samt få boken antagen på förlag

* Träffa ännu fler trevliga hundägare!

Såja! Nu är det på pränt, och det finns ingen återvändo...Jag önskar att ni alla uppnår era mål under 2009! GOTT NYTT ÅR!

Jag tänkte att FÅR är enklare än hundar, de står i alla fall stilla.

Yngsta tackan Stjärna.

Mårran var med, så klart. När jag står och pysslar med inställningarna fick hon för sig att det kunde vara lite kul att jaga får, men ack vad hon bedrog sig!

Mina får är hundvana, tuffa får! Jag hann inte fokusera ordentligt, inställningarna är åt skogen, men bilden är ganska kul!

Idag jobbade båda hjälpredorna med att packa ur dagens vedlass, som Benji drog i morse.

Mina duktiga, hjälpsamma hästar! Notera att två vedträn ligger på marken...vem tror ni slängde dit dem?

Styrkt efter att ha plåtat lite stillsamma djur försökte jag bygga en enkel fotostudio inomhus för hundarna. Att hantera hundar , kamera OCH make visade sig vara ett styvt jobb...Öva, öva och öva igen!

Mårran var hyfsat stilla.

Popsy och Popsys skugga. Ljussättning är komplicerat!

Nyårssmällandet har börjat, hundarna är på tårna trots tabletter. Får nog öka dosen ikväll.

...och Mårran har redan blivit skottskrämd. Inga raketer, men väl fasanjakt. Jag är glad över de lugnande tabletter som mina hundar ska börja få vid lunchtid, hoppas verkligen att det ger önskat resultat!

Vädret är lika trist och "blekt" som övriga veckan, dagens fotoprojekt (hittills) är en physalis:

" Vill ut!"

Jag har sakta börjat testa mig fram i mitt bildbehandlingsprogram "the gimp", det ska vara någon typ av gratisvariant av photoshop. Ingen bruksanvisning, och en massa konstiga funktioner...men jag testar på!

Jag har hunnit med att träna lite också.

Det var länge sedan vi frishejpade, så de fick varsitt rent shejpingpass.

Popsy återupptog "tassar i matskålen". Jag var noga med att inte klicka för skrapande, utan för rejält tryck med tassen i mitten, och det gav snabba resultat. Metallskålen buktar lite och låter lite när hon lägger på vikt, och det är JÄTTELÄSKIGT! Men jag var envis: tassarna skulle i skålen. Hon kämpade med att puffa på den, krafsa på den, lägga sig på den..."OK, jag sätter väl i tassarna då! Men jag tänker inte gilla det!"

Mårran fick rulla runt på sängen. Inga problem! Flera snygga rullningar blev det, och en hel del mysande på ryggen och kliande på magen under tiden.

Fotoskolan flyttade utomhus. Fortfarande växter: de är stilla...

Nej, jag tröttnar aldrig på murgröna...jag har tre olika sorter i trädgården.

Detta är Olas senaste "import" från kyrkogården. Vintergrön och vacker, I like!

Snart dags att ge sig på levande objekt...

Min egen, privata fotoskola fortsätter: Julstjärna, i brist på solsken.

Ljuset fascinerar mig! Samma bild - två olika intryck.

Detaljer är vackra! 

Försök till egen komposition.

Jag förbereder för det nya året, och har städat upp lite på hemsidan:

*Min senaste artikel om kloklippning är upplagd

*Datumen för vårens promenader är satta

*Under 2009 har jag planerat att skicka ut nyhetsmail, vill du hålla dig uppdaterad utan ansträngning så skicka ett mail märkt "nyheter tack" till asa@asashundar.se

Jag funderar också på att hålla en klickerhelg för nybörjare, där jag lär ut grunderna och hjälper till att komma igång. Finns intresse? Maila eller kommentera!

Jag har fått så många fina julkort och nyårshälsningar, och inte skickat ett enda...Så här är ett stort kollektivt GOTT NYTT HUNDÅR ALLIHOPA!

Vädret var inte roligare idag, så inga bilder blev det...Bara tränar på inställningarna inomhus, för att se hur olika kombinationer påverkar bilderna.

Men jag har gjort något nyttigt: jag har ridit Benji för första gången! Lite läskigt var det med ny ryttare på ryggen, men han slappnade snart av. Han är så smart och cool så det kommer att gå i ett litet nafs att rida in honom. Jag har redan planerat breeders trophy-finalen i dressyr för fyraåringar...(Ha, ha, som om!) Han är så rolig att jobba med!

Jag känner mig utvilad och peppad efter min vilohelg, det ska bli jätterolig att börja jobba med hunderiet igen! 2009 blir ett spännande år...

Jag fastnade på murgrönan vid husgaveln...200 raderade bilder senare:

Jag älskar murgröna! Det var min bröllopsblomma, och det är murgröna som jag har tatuerat över ryggen.

När jag gör något så gör jag det helhjärtat...Sedan jag gick upp i morse har jag läst handbok, tagit bilder, testat inställningar, raderat bilder...Här är de första som jag gillar:

Älskade Mårran står ut med att jag fotar henne...om och om igen...

Blommor är tacksammare objekt: de håller sig stilla.

En ny fotovärld öppnar sig! Skarp blomma - oskarp bakgrund. Och senast igår visste jag inte vad en "bländare" gjorde.

Synd att vädret är ytterst tråkigt idag, men det lär bli lite utomhusbilder senare iallafall.

Ola har inget intresse för elektroniska prylar (trots att han är man), så "teknikidiot" är hans kärleksfulla namn på mig så fort jag införskaffat något som han inte förstår. Igår gjorde jag mitt val, och köpte en systemkamera!

Lilla Panasonic har fått sällskap av en beskyddande "storebror", Sony. Jag kämpar med handbok och försöker komma ihåg vad alla knappar är till och alla symboler betyder...Nu är jag ledig två dagar, och kan totalt frossa i att testa, testa, och testa igen. Resultat utlovas!

Hurra, tid att träna!

Mårran fick lite metallapport, nu tar hon den (tveksamt) från marken eller håller den fint vid min sida.

Stå vid sidan och backandet verkar sitta bra nu! Jag mixar rallyrörelserna och belönar oregelbundet, får hon en miss så gör vi om hela "sekvensen" från början.

Hon fick också köra pyttelite ruta: jodå, intresset finns kvar! Svagt, men dock.

Popsy klarade full apportering med metallen, utan att tveka!

Rutan verkar ligga under "testfas": antingen gör hon helt rätt, eller också springer hon någon HELT annanstans. Bryt, paus, gör om. Då blev det tveklöst rätt. Testfas ska vara något bra: sista ledet innan full förståelse liksom. Jag lever på hoppet. Första skicket blir perfekt 9/10, och på tävling är det ju bara ett skick...

Sedan körde vi samma "rallymix" som med Mårran, Popsy har stora problem med stå vid sidan om vi kör lite annat först och hon inte "vet" vilken övning det är. Bara stå fungerar fint, så det är ju just stå efter en massa annat som behöver tränas.

Hon fick också göra "åttan" med utlagda favoritleksaker, hon är klistrad vid min sida...sedan får hon det underbara varsågod, och springer lycklig fram till älsklingsbollen. Premack in action!

På eftermiddagen fick de stanna hemma, två förväntansfulla barn (syrrans) i ett främmande hus är inte den lugnaste miljön för mina vovvar...Stor risk för nyp och gråt, eller vält och gråt (Mårran gillar att utdela sina pussar med framtassarna på axlarna).

...det är juldagen. En ledig dag i allt jobb och alla "måsten" som julen innebär för mig, och dessutom är det juldagen som jag firar med mina egna släktingar.

Julafton tillbringades på jobb till klockan 14 (jättemycket folk! Varför?), hem och plocka upp hundarna, vidare till Olas föräldrar där vi anlände mitt i Kalle Anka. Olas moster med familj var bänkade framför julens viktigaste tradition. Jag roades mer av att titta på vuxna människor som förundras över tomtens julverkstad lika mycket detta året som de föregående femtio...Tradition är väldigt viktigt för vissa! Jag blandade söta kakor och mycket kaffe för att hålla mig vaken.

Vi gick ut och avhundade trädgården så att de kunde åka i lugn och ro (hundrädda medlemmar), sedan fick alla hundar följa med in och sitta i köket och titta på katten. Vilma vaktade sin lille kompis som vanligt! Jag har sällan sett en katt vara mera orörlig, absolut inte rädd eller orolig utan bara helt, totalt lugn. Mina hundar förlorade snabbt intresset.

De placerades på varsin jacka i hallen när människorna gick in i vardagsrummet (och stannade kvar på sina jackor!). Julgodis, julklappar, lugn och frid...Jag kämpade mot sömnen i soffan vid kaminen.

Vad ger man till en svärdotter som har "allt"? Jag fick ett par stickade tumvantar...i hundhår! SÅ HÄFTIGT! Nosa vidare på hem.fyristorg.com/ingridspetz om du undrar hur man gör vantar i hundull...

På morgonen fick jag ett litet paket av Benjamin och Tango (otroligt hur de kan slå in ett paket med sina klumpiga hovar) med smycken i, så vovven som brukar hänga om halsen har förvisats till armbandet istället. Jag är ovanligt julfin!

Tillbaka till dagen...Jag ser ut på solskenet, vet att jag måste städa, men det gör ingenting för just precis nu är jag faktiskt uppfylld av julefrid!

Och nu med den "trevliga" twisten att kortterminalen på jobb har jagt av, och alla kort måste dras för hand och sedan efterregistreras. När jag äntligen kommer hem orkar jag knappt tänka...Vilken vettig arbetsplats har öppet till 18 på söndagar? Tre dagar kvar till en ledig dag, and counting!