Jag satte upp rutan på gårdsplan, tränade annat, och skickade henne med jämna mellanrum från olika ställen. Succé! Hon sprang rakt dit varje gång jag sa "rutan".

Sedan kom husse och började titta på. Han flyttade rutan till olika svåra ställen (ovanpå ett brunnslock, runt en buske, osv), så långt klarade hon även om hon blev lite osäker och började stanna på eget bevåg. Sedan fick han för sig att han skulle "hjälpa" henne med handtecken...Popsy totalförvirrad! Men jag tror faktiskt att hon lärde sig en del under passet ändå, hon letade aktivt efter konerna.

Sedan fortsatte jag och Ola ut i stallet för att träna den jättestora hunden Benji. Sadel på, sedan la jag ut en halmbal och ställde mig på den. Ola ledde honom så att han ställde upp sig bredvid, och gav en sockerbit. Upprepa. Upprepa. När han försökte "fuska" och vika ut med rumpan var det om igen.

Efter några reps verkade han söka upp platsen aktivt (han ställde sig i alla fall rätt flera gånger på rad), så jag la till att hänga över sadeln innan han fick sin sockerbit. De första gångerna reagerade han med att bli rädd och sparka bakut (som jag hade väntat mig), jag höll kvar tills han blev stilla (ca 5 sekunder), han fick sockerbiten, jag släppte. Upprepa tills han inte reagerade på min vikt längre.

Vi avslutade med att han fick gå några steg med mig hängande över ryggen, inga problem. Duktig häst!

Vi passade på att träna lite ute i hagen.

Jag har funderat över Popsys ruta, och tänkt mycket på det Camilla sa om målbild och att våga låta hunden göra fel. Jag har sänkt mina kriterier direkt när hon har missat och hjälpt henne med handtecken osv...

Målbild: Glada Axa som lycklig sprang till alla rutor hon såg när jag träffade Leif och Axa första gången. Den dragningen till rutan vill jag ha på Popsy! Jag vill kunna säga "rutan" och hon ska börja titta efter konerna.

Alltså: inget mer uppställande mot rutan, utan jag skickade, klickade och belönade mitt i , kastade wubban, kampade iväg henne till en ny vinkel, skickade igen ENDAST på ordet utan att rikta in. Det funkade! Två gånger fick jag frustrationsljud, avslutade direkt och gick bort och matade Mårran. Två gånger sprang hon på måfå, båda gångerna hittade hon rutan själv efter lite kringelikrokar. Jag fokuserade enbart på att hon aktivt skulle leta efter rutan, och sänkte övriga kriterier något.

Jag växlade med att ha henne liggandes plats på en handduk medans jag tränade Mårran, först superenkel ruta, sedan lite GF.

Platsliggning med störning för Loppan, och ganska många minuter åt gången!

Jennica har skickat över sina anteckningar från helgen:

Kom ihåg att släppa på detaljerna och istället tänka på helheten.

Oftast på SM, är det ekipage som bäst behärskar helheten och inte detaljerna som vinner.

Vilket innebär att du får rätt input från t ex träningskompisar eller att du går på kurser som gynnar dig och utvecklar dig framåt. En viktig del av feedbacken är också på vad dina träningskompisar fokuserar på. Koncentrerar de sig på dina positiva eller negativa framgångar/framsteg/utförande.

Detta moment är mycket viktigare än vad vi tror. Om du tar några extra minuter på att planera och några färre minuter på att träna når du oftast ett bättre resultat och tränar med mer kvalitet, än om du "bara" går ut och tränar.

Din förmågan att träna och få hunden att hålla ett helt program. Har du tränat på ett sådant sätt att du har gett din hund tillräcklig träning/kunskap för att klara av det på tävling?

Hur du är på tävling. Nervös?

Vad du gör före, under och efter tävling/träning. Dessa är viktiga!

Hur väl hunden kan momenten.

Du behöver kontinuerligt fundera och utvärdera dina belöningar.

Vad stör dig? Vad stör din hund? Träna på det!

Är störningen själva utkastet av apporten eller den som lämnar apportens?

Din och din hunds framgångar bygger på att ni arbetar som ett team, har roligt och att du kommer ihåg varför du tävlar.

Vår förmågan, vilja och uppfinningsrikedom. Hos hunden menas kreativitet med att den är "klickerklok" och har en vilja att testa och ta egna initiativ.

Att känna detta klarar min hund, detta klarar jag. Hunden känner sig trygg i det den gör.

Vår förmåga att hålla målet i sikte och fortsätta jobba och att hunden fortsätter att försöka.

Drivkraft hos hund och förare

Att oavsett mål ska du kunna behålla glädjen i att arbeta med din hund. Det innefattar också att bland att fråga dig varför jag sysslar med hundar, tränar etc. Det är ett måste alltid hitta glädjen. Fundera på vad är glädje för dig, är det resultatet som räknas eller att du har roligt och hunden gjorde en bra prestations trots att man kommer sist.

Nej, Hundar jävlas inte med oss på tävlingen!

Nej.

Fundera på följande istället

Har du tränat tillräckligt på tävlingssituationen?

Har du tränat på förväntningen på belöning? Tror hunden att det kan komma belöning efter varje moment eller känner den igen situationen att i detta falla jobbar den mot belöning efter sista momentet? Hunden måste tränas på att känna igen situationen!

Belöna hundens spontana initiativ (vi är väldigt bra på att vara assistenter åt vara hundar och tala om vad den ska göra och när) lämna ansvaret till hunden.

Vad ska hunden förvänta sig när den går in på planen?

Utrusta dig med bra belöning

Arrangera miljön

Någon håller i hunden, du går iväg. Hunden släpps. Vad förväntar sig hunden? En busstund med fritt springande eller söker den upp din sida? Med hundar som man tror tar en busstund rekommenderas lina för att minska det självbelönande beteendet.

AV vilken anledning tävlar du? För att det är: skoj, siktar på SM, vill starta klass 1, LP1 eller för att hunden behöver någon form av träning?

Se alltid till att det är dina egna målbilder och inte någon annans. Ha inte en bordercollie som målbild på agilityn när du äger en leonberger.

Ju mer detaljerad målbild desto mer behöver du träna, men målet blir också mycket tydliga, men glöm inte bort helheten.

Fokusera på vad du vill ha (kontakt, raka sitt) och tänk inte på vad du inte vill ha (snedda sitt)

Ett mål som du nästan inte vågar uttala för dig själv högt eller säga till någon annan.

T ex. I min allra vildaste fantasi kan jag tänka mig att vi….

T ex. Vi siktar på att bli brukschampion, uppflyttad till klass 3 agility osv.

Vad är säsongens/månadens/veckans/passets/ mål?

Jag kan känna mig nöjd om jag har presterat detta. (du kan nästan vara säker på att uppnå det)

T ex. Min hund kan passera andra hundar i slakt koppel. Att tillämpa klickertänket så långt det är möjligt.

Vilken målsättning har du inför en tävling?

Hunden ska vara glad och positiv, uppflyttning, godkänt på momenten (minst 5p), bättre helhet än förra tävlingen, hålla sin strategi på träning som på tävling, vara nöjd med vår insats osv.

à Formulera alltid dina mål positivt!

(istället för "Inte tugg", tänk "hålla fast")

Målet att inte komma sista, vinna! Eller 1:a pris kan du inte själv styra över, utan det styrs av faktorer utifrån. Det är opåverkbart och därmed inte lönt att du engagerar dig i. Det står utanför din makt.

Dessa mål kan du själv påverka!

T ex. jag kan hålla min strategi, ta hand om hunden så att den får en positiv upplevelse av tävlingen, tänka positivt m.m

Fokusera på vad som gick bra, känn dig nöjd, men gå sedan hem och träna på bristerna för att hunden ska ha bättre förutsättningar inför nästa gång.

à Kom ihåg att det sitt inte i poängen hur nöjd du är med tävlingen

För bästa möjliga feedback är det mycket viktigt att vara tydlig mot dina träningskompisar så att de vet vad de ska titta på och hjälpa dig med. Tycker du att de ger dålig feedback? Fundera på vilka instruktioner de fick av dig?!!! Var de tillräckligt tydliga?

Utgångsställning= förväntan=arbetsläge. Här har hunden rätt att begära fokus från föraren.

När träningskompisar ger feedback försett din hund i pausläge/ställe t ex "lägg dig", bind upp hunden, en hundhållare håller hunden så att hunden inte jobbar för "Ingeting".

Ha en mental plan på hur du ska genomföra ditt träningspass och försök i största möjliga mån att göra det så tävlingsmässigt som möjligt.

Använd dig av planering och utvärdering som är användarvänlig för dig. Vilket sätt passar dig bäst?

Funderar över om du har en belöning som hunden är beredd att jobba för i 10 min?

Tänk på att det ögonblicket som du stoppar handen i fickan är hundens "mentala belöning". Hur bra timning på kommandona, vad förstärker du? Säger du fot när hunden nosar? Fotet kan förstärka nosandet om det är inlärt positivt.

Tänk anspänningsnivå istället för nervositet. Tänk positivt, att du är nervös betyder att du är laddad och på gång. Du kan endast påverka din inställning till nervositeten men inte nervositeten i sig.

Tänk på en sak/moment som din hund ska utförare. Föreställ dig det: hur ser det ut i detalj när ni gör det som bäst? Var kvar i det stadiet när du plockar ut din hund?

Visualisera också om hunden inte gör det, hur agerar du, hur löser du det (plan B) T ex vad gör jag om hunden inte springer till rutan eller springer fel håll. Bryter du eller dirigerar du in hunden i rutan?

"allt skapas två gånger

först i fantasin

sedan i verkligheten"

Tänkvärt: På träning har föraren omedvetet gett hunden en boll att springa runt medan föraren ställer ut rutan, själbelönande aktivitet. Givetvis gjorde hunden samma på tävling, tog egna ärevarv. Jävlades hunden? Nej, den gjorde precis som på träning fast utan boll.

Träna upp förmågan att göra samma sak eller olika saker på flera olika punkter och att belöningen kommer i slutet. I början kan de bara vara 1 m emellan sedan öka. Vänj hunden att jobba mot en slutbelöning smat lär in en signal som betyder att slutbelöning är på väg.

Vi som tränar positivt är oftast rädda för att träna flera saker, men det behöver vi inte vara eftersom vi inte ger våra hundar stryk. Gör om gör rätt. Fundera på vad var det som var svårt? Var det bytet mellan momenten som var svårigheten eller någon annat t ex förflyttningen. Vi försöker oftast "rädda situationen" med belöning (säger stanna då hunden håller på att sakta ner) – vad belönar du då?

*inkallning (snett sättande, bryt eller gå vidare beroende på hur viktigt det är. Vad tränar du på att kedja eller momenten)

*hopp *inkallning

Hunden och vi måste också träna på att allt inte blir perfekt för det händer aldrig på tävling att man får 10:or på alla moment. Mental träning för både förare och hund.

Ett bra sätt att få hunden att hålla ett helt program är att kedja ihop de olika delarna.

à Sista momentet i första kedjan är första kedjan i nästa kedja

Fot-liggande-inkallning, inkallning-apport-hopp

1. Hitta en belöningsritual

2. Slutet av ett moment- förflytta sig med belöningsritual till nästa startpunkt -lätt moment

3. Slutbelöning

t ex fritt följ-klapp på fickan- ligg, sitt upp àbelöning

target-klapp-target-klapp-target-klapp à belöning

sitt kvar –klapp- ligg kvar- klapp à belöning

På tävling är det extra viktigt att vara koncentrerad på rätt saker. Detta kan du träna på varje gång du tränar. Öva på att koncentrera dig, öva med störningar. Identifiera de saker som är störande för dig och hunden. Tänk på att blicken är mycket viktig, ha kontroll på dina ögon!

Skaffa bra rutiner som gör att du kan behålla din fokus t ex klapp på fikan för att ta sig till nästa position. Använd dig av rutiner som också kan fungera på tävling.

Öva upp koncentrationen på saker som inte är så viktigt t ex en penna. minigolf

Packa bilen dagen innan. Skriv ut vägbeskrivningen, fundera på vad su ska äta till frukost, vilka kläder du ska ha, belöningar, termos, hur tidigt behöver du vara på plats.

Dina förberedelse ska inte stjälpa din tävlingsprestation eftersom detta kan du lätt påverka och låta tävlingen bli mycket enklare. Planera också hur veckan/dagen innan ska se ut? Vad behöver hunden för att vara förberedd inför tävling? Vila, genomkörning osv.

Tävlingsgruppen:

Uppgift: arrangera störning för föraren på två av tre moment

T ex justering av ruta, konstiga kommandon, byte av tävlingsledare, utdelning av papper.

Hundföraregruppen planerar: : Ingång på planen, tre moment, utgång

Vad är din:

-målsättning

- målbild

- visualisering-back up

uppvärmning à slutbelöning

transportsträckor àrutin

Kom ihåg att NU är det enda du kan påverka!

Ha ett inlärt klartecken när tävlingsledare frågar "är du klar" så att du och hunden kan bi behålla fokus.

Känn att du"äger planen"! T ex be dem sänka hindret om du tycker det är för högt.

Din uppgift är att ta hand om hunden inne på planen.

Identifiera vad som är störning för dig?

Jag har hållit mig positiv

Jag har gått in med insikten att jag är här för att lära mig

Jag har verkligen försökt att endast belöna då hunden uppfyllt min förväntning/målbild

Jag har tagit feedback på ett positivt sätt

Jag har gjort bra avvägning på val av moment för hunden

Kom ihåg:

Popsy har definitivt lärt sig att rulla in sig i en filt, och gör det ofta och gärna. Ibland kommer delarna i lite konstig ordning (jag vill ha ligga-ta filten-rulla) och filten flyger över hela rummet, men för det mesta är det riktigt prydligt.

Mårran rullade över flera gånger idag! Första gången såg hon halvchockad ut, men jag följde direkt upp med jackpot och massor av beröm, och hon upprepade (med lite hjälp) två gånger till innan vi avslutade. Ett pass till med hjälp (visar med handtarget), sedan ska det komma spontant.

Frishejpa "rulla runt" var också gårkvällens övning på mini-internutbildningen på klubben. Det är en sak att hundarna rullar på signal, en annan att få fram samma sak helt utan hjälp, bara genom att klicka för tasslyft och viktomläggningar. Nyttigt!

Lilla Michelin (5 månaders Hovawart) fick lite hjälp av mattes placering i början, men en mer klickerklok hund får man leta efter! Det syntes hur hon verkligen testade, lyssnade efter klicket, och upprepade/utvecklade. Häftigt! Jag vill också ha en Michelin...

Både Lakrits och Fanny kunde rulla på signal, och behövde bara inse att konstiga matte ville ha samma sak spontant. Helena och Karoline gick vidare till att träna bytsignal och repetitionsklokhet. Det svåraste med att verkligen få en repetitionsklok hund (upplever jag) är att man så gärna vill klicka för ALLT kul som hunden gör...men vill man att hunden ska förstå att det den senast blev klickad för är det som ska upprepas tills bytsignal ges, så gäller det att vara konsekvent.

Tack alla tre för en jätterolig och givande kväll!

Dags igen att klippa klorna, idag kom Mårran fram på eget bevåg när jag la ut hennes fäll som hon sitter på under tiden. Hon såg glad ut!

Vi klippte, det gick bra (framtassarna är verkligen inga problem alls!), men sedan märkte jag att hon inte kände sig trygg i vår "kloklippningspose" utan flyttade på sig. (Jag sitter bakom henne och stödjer henne när vi tar framtassarna.) Jag bestämde mig för att ägna lite tid åt detta innan ett litet problem blev större!

Först ville jag shejpa henne att komma och sätta sig framför mig med ryggen mot mig, men dragningen mot front eller utgångsposition var för stark. Istället bad jag henne sätta sig, och ville att hon skulle sitta kvar när jag placerade mig på rätt plats. Hon var MYCKET misstänksam till en början!

Steg ett: jag höll en lätt and på hennes bröst, ställde mig bakom, matade. När jag slutade mata flyttade jag på mig för en ny rep. Min tanke var att betinga min position bakom henne för att få henne att "längta" efter att jag skulle ställa mig där så hon skulle få sin belöning.

Det fungerade bra! Snabbt kunde jag ta bort handen, gick hon upp gjorde vi om, och när svansen började gå när jag satte mig bakom henne i rätt position och lyfte ena tassen visste jag att vi hade lyckats.

Jag är speciellt nöjd med att jag (för en gångs skull) såg och tog tag i problemet INNAN det hann växa.

Förlåt Maria, men detta var så bra citat!

Bob Bailey är i Sverige och håller chicken camp. Några av hans one-liners från dag 1:

"The only behavior you really can control is your own!"

"Is it a pavlovian problom or is it an operant problem?"

"Reinforcement is a process, not an event"

Observation: What you see is what you get! The question is: What do you see? Not  - what do you think you see?"

"It's human nature to interpret what we see, based on our experience. Maybe not so bad if we have trained 100 dogs. Maybe not so good if we have trained one dog..."

"A trainer should not allow interpretation of behavior to get in the way of observation of behavior!"

"Good intentions are not the same as good training. It is not what you plan that counts, it's what you do!"

Samt dagens storfavorit:

If you hear the thunder of hoofs behind you, don't think zebras, think horses!  Med innebörden att inte sätta upp krångligare förklaringsmodeller än nödvändigt.

Titta in hos Maria och läs om vad man gör på chicken camp!

Ett pyttepass hann vi med i morse.

Popsy rullade spontant, och vi gick över till att bita i filten. Först stående, sedan liggande, och med lite coachning även rullande! Så söt var hon där hon låg inrullad...Nu ska jag få en snygg, spontan kedja av alltihop, sedan lämnar vi det trixet bakom oss och söker nya utmaningar.

Mårran fortsatte jag frishejpa att rulla runt. Vi kom så långt att hon lägger upp båda framtassarna mot bröstet, och släpper med båda baktassarna! Bara en pyttebit kvar...Och hon tycker att det är jättekul, och vill inte sluta. Bra träning för mig att verkligen se och klicka för förändringar i viktomläggning och subtila tassrörelser, inte avancera för snabbt, men inte heller fastna någonstans. Snart!

Andra dagen startade vi en timme tidigare. Jag var fysiskt närvarande, men mentalt vaknade jag nog inte förren runt 9...

1. Visualisering.

Vi fick visualisera det perfekta momentet och ev. backupplaner. Först ett plättlätt moment och sedan ett lite svårare, för att överföra den positiva känslan från det lättare till det svårare. Vi gick ut i helgrupp på planen.

Mårran fick göra första tasstarget (enkelt) och sedan läggande under gång (svårare). Jag började med en lugn promenad där jag gick igenom momenten i huvudet, olika saker som skulle kunna hända, och hur jag skulle lösa detta. Tekniken är väldigt välbekant sedan jag tränade häst, men jag har inte använt den i hundträning tidigare.

Som jag ser det är den stora fördelen att man har en positiv målbild, förväntningar på rätt saker (och därmed ett säkert kroppsspråk), och framför allt: "plan B" sätter in automatiskt, frågan "vad gör jag nu" existerar inte.

Mårran gjorde tasstargeten utmärkt, satte sig upp innan kommando efter läggandet varvid jag la om, gick ut, gick tillbaka, och satte upp. Bra träning!

2. Mellan momenten.

Hur bra är min hund på att göra flera moment i följd utan belöning? Blir den frustrerad? Lägger den av? Har jag en bra belöningsritual som fungerar på tävlingsbanan? Popsy och jag har jobbat en hel del med detta på sistone, eftersom hon gärna ger ifrån sig frustrationsljud, går iväg, och ställer sig framför mig...

Vi fick välja två moment (eller delmoment) att göra i följd, med belöningsritual emellan och slutbelöning. Jag valde hopp och fjärr, eftersom det är de två sista i tvåan och jag vill ha hög förväntan efter fjärren + att vi har haft problem just med fjärren.

Första gången gjorde vi bara återhoppet och första skiftet, andra gången två hela moment. Det gick kanon! Loppan var lite mer okoncentrerad än igår (inte konstigt), men höll fokus bra och jag tillät lite nos på transportsträckan och fångade upp henne med ett "fot" vid den nya startpunkten. Bättre det än att kräva full fokus och misslyckas. Momenten var superbra utförda!

3. Koncentrationsövning för föraren.

Detta var en rolig övning! Hälften av gänget anordnade en tävling med tre moment för andra hälften. Jag valde Mårran, och ett kort fritt följ-läggande under gång-inkallning. Först fick jag inte följa mina vanliga rutiner och titta på starten innan (efter promenad och uppvärmning av en mycket omotiverad Mårran), men jag tog till min backupplan och satte henne i bilen istället för att ladda henne.

Jag la ut min slutbelöning, vi sprang in på plan sjungandes "Go Mårran! Go Mårran!", saktade av tio meter innan och hälsade glatt på gänget innan jag plockade upp henne fot fram till startpunkten.

Ett kort fritt följ med en nosutflykt, jag kallade mjukt tillbaka och la det bakom mig och fortsatte med ett hyfsat snyggt fritt följ.

Under läggandet valde jag att gå extra sakta för att hålla hennes fokus, det fungerade bra. Mitt framför oss skymtade jag några människor med viftande papper, men varken Mårran eller jag brydde oss. Bra läggande (liiite sakta).

Jag lämnade henne för inkallning, och började gå ut. Plötsligt säger Sarah "höger om marsch! Vänster om marsch! Helt om marsch!" osv. Jag smålog lite medans jag följde hennes anvisningar, viss om att Mårran satt kvar. Inkallningen var toppenfin när jag väl fick vända upp.

Koncentrationen har jag inga större problem med.

4. Valt moment.

Nu var Mårran slut, så Popsy fick komma ut. Jag ville köra lite rutskick, först med target, sedan utan, sedan på långt avstånd med utlagd leksak. Popsy sprang snabbt, rakt, och åt helt fel håll så fort targeten var borta. Koner, hallå! OK, vi har inte tränat ruta på ett tag, men det här var löjligt! Och inte blev det bättre heller, snarare sämre. Vi pratade lite strategi, olika sätt att testa, och sedan var min privattid ute (lika bra, bättre att bryta för dagen och börja om när hunden är fräsch). Jag borde tänkt på vilket utgångsläga vi hade och hållt mig till enklare övningar, men så är det ibland...

Många nya tankar och idéer har jag fått under helgen! Och MASSOR av inspiration och motivation att tävlingsträna igen!