Direktlänk till inlägg 8 oktober 2008
Bonden som odlar potatis på fälten nedanför oss har skördat hela veckan. Både på promenaden igår och promenaden idag satt de och fikade när vi kom på morronpromenad. Jag såg dem på långt håll, och det gjorde Mårran också...
Jag vet precis hur detta ser ut när hon går med husse: stress, skall, drag, sedan får hon hälsa som belöning och blir lugn. Jag förstår honom, EXTREM negativ förstärkning när hon blir tyst efter att ha fått hälsa, men själva problembeteendet blir ju bara starkare...
Så min strategi var lite annorlunda. Tagen på sängen så var vi utan nosloop och klicker, men lite frolic hade jag i fickan och gott om tid. 50 meter ifrån började hon spänna upp sig. Vi stannade, och jag väntade in kontakt. Beröm och godis. Upprepa tills hon stannade kvar. Sedan kortade jag in flexikopplet och låste det på ca två meter, jag ville inte att hon skulle känna sig fångad, men inte heller att hon skulle kunna få fart. Vi avancerade två steg i taget, stannade när hon släppte fokus och väntade in kontakt. Jag berömde henne oavbrutet med lugn röst så länge hon hade fokus på mig, och tystnade när hon zoomade ut. Kom hon inte spontant inom 10 sekunder kallade jag mjukt. Kom hon inte då heller så fick Popsy hennes godis (effektivt). Efter 20 meters jobb (ca fem minuter) så slappnade hon av och började nosa, och vi kunde gå ganska normalt i ytterligare 20 meter. Nu var vi ganska nära, hon spände sig igen, vi stannade. Hon skällde ett par gånger, så hon fick göra ett par sitt-ligg-sitt vid min sida för att "rensa" huvudet lite. Fungerade perfekt, vi kunde fortsätta förbi de två lätt roade lantbrukarna med ett glatt ropat "hej" som enda hälsning.
Idag var det samma scenario. Mårran var lugn till 15 meter ifrån (såg, men spände sig inte). Jag jobbade förbi på samma sätt, mycket enklare idag. Jag var helnöjd och inbillade mig att jag kanske tom gjorde lite reklam för mjuka träningsmetoder när den ena lantbrukaren föraktfullt kommenterade "MUTAR du dina hundar?". Där sprack min drömbubbla...Inget bra svar hade jag heller, bara något i stil med "klart hon ska ha godis när hon är tyst och lugn" (i det läget satt Mårran vid min sida 5 meter bort, i slakt koppel, och tittade växelvis på honom och mig).
Det mest irriterande är att hans kommentar har förföljt mig hela dagen...Varför påverkas man av sådant? Det är inte ens säkert att han menade något nedsättande, det kan ha varit jag som läste in det alldeles själv...
Skräm bort hjärnspökena! Skit i vad andra tycker så länge hunden är nöjd. Skit i vad andra tycker så länge hunden är nöjd. Skit i vad andra tycker så länge hunden är nöjd...(Och hunden var nöjd, så därför är jag nöjd.)
Till min förvåning upptäckte jag att denna bloggen, trots att den varit inaktiv ganska länge, fortfarande har nästan tvåhundra besökare i månaden...Wow! Ni som snubblar in här och blir nyfikna på vart jag tagit vägen kan surfa vidare till glada...
För alla er som undrar hur det gick med Popsy: Operationen gick bra, tumören är som sagt elakartad och kommer tillbaka men med lite tur så får vi ett par år till. Just nu är hon piggare än någonsin! :) Kändes inte rättvist att avsluta med en ...
Olika omständigheter gör att jag avslutar bloggandet. Sorry alla mina vänner! Tack för denna tiden, ni som vill är välkomna att bli mina vänner på facebook och naturligtvis finns hemsidan www.asashundar.se och min bilddagbok http://asashundar.bi...
Popsys testresultat från tumören kom idag. Elakartad. Min värld står stilla. ...
Det är jobbigt att inte kunna träna hund så mycket som man vill inför lördag...liiite nervös är jag, och då blir jag energisk, och den extra energin får perfekt utlopp i hundträning. Så igår fick jag en timme över innan styrelsemötet, och passade p...