Allra sista dagen på klickertränarutbildningen...nu är jag fullfjädrad klickertränare med godkänt praktiskt och teoretiskt prov!

Jag hade med alla tre hundarna, och började med Mårran och hennes inkallningar med ställande. Jag plockade upp GF stå, och vi konstaterade snabbt var det stora problemet låg: hennes stora förstärkare är jag. Och jag har svårt att belöningsplacera bort mig själv...

Ann-Louise tänkte ett tag, och började sedan spåna på en helt ny grej: att använda nätstaketet runt planen för att få fram snabba, distinkta ställanden, där belöningen blir att hon får springa runt stakethörnan för att komma till mig. Alltså: Medhjälpare tar hunden till andra sidan staketet. Hon får gå parallellt med staketet, jag är på andra sidan. Spontant ställande belönas med "JA!", hon vänder och springer runt staketet till mig.

Fungerade kanonbra!

Innan dagen var slut hade jag ett upplägg som såg ut så här:

Medhjälpare höll henne en liten bit från staketet, en annan vaktade så hon inte fuskade och sprang runt direkt. Jag kallade, hon sprang full fart parallellt med staketet, stannade på kommando, fick "JA!", vände och sprang runt hörnet till mig.

Ett ENORMT steg framåt för oss!

Vidare tränade hon vanlig hoppövning med båge åt båda hållen (super).

Hon var verkligen duktig idag, avslappnad, glad, kunde leka, gjorde sitt absolut bästa.

Vilma fick träna fokus, titta på folk och hundar, och lära sig targetstav. Det räckte gott, hon är helt slut nu...Jag ville ha targetöverföring till fot för att kunna få ett "lågt" hälsande på främmande människor istället för att hoppa upp och slicka på näsan, men så långt kom vi aldrig. Hon kämpade på bra, hon träffar ju sällan nytt folk eller främmande hundar.

Popsy var trött idag. Hon lämnade mig flera gånger för att nosa upp tappade godisbitar (omplaceringsbeteende när hon inte klarar mer mentalt), hade dålig fart och dålig intensitet.

Vi började med att träna rutan, lite hitta mitten med och utan target, och sedan baklängeskedjade jag några gånger. För att få upp farten la jag en target i bakkanten och gick ut 25 meter och skickade, och ställde precis innan targeten. Funkade bra.

Jag visade upp hoppet för att få en extra bock på GF-pappret (perfekt).

Sedan tränade vi det för Popsy oerhört svåra momentet "strunta i var TL lägger apporten". Jag började med att kedja ihop apport och hopp, med tanken att hoppet är roligt, men med två så intensiva moment tappade hon intensitet snabbt. Birgitta pekade ut det uppenbara: "varför punkttränar du inte att hon ska titta på dig när TL lägger bort apporten?" Ja varför... pinsamt... Så vi började träna ENBART sitta fot - TL visar apporten och lägger ner den - vänta på att hon tittar på mig - klick och superbelöning. Sedan la Ann-Louise till "Att du inte Premackar så att hon får lov att gå bort till apporten när hon tittat på dig!". Verkligen! Det blev nästa steg, och det intressanta var att hon gick fram, markerade apporten, och gick sedan direkt tillbaka till mig. Hela fixeringen borta! Vi ökade svårigheten steg för steg till att jag fick apporten, gav den till henne, tog den, gav den till TL som la den i en låda (extra spännande), fick ögonkontakt, vände ett swteg fot åt andra hållet, klick och varsågod och titta, och när hon lämnade öådan väntade värsta leksaken hos mig. Man kan lugnt säga att det fungerade över förväntan!

Så fruktansvärt nöjd med träningen idag, och alla bra idéer och träningstips som jag har fått! Det enda som känns tråkigt är att nu är klickertränarutbildningen över...

 

Sarah

17 augusti 2008 18:32

Grattis!
Skönt men ändå sorgset.

Ses på tisdag!

Sarah

http://www.sarahlina.com

 

Hundbiten

18 augusti 2008 22:42

Vilken superidé med ställandet där. Kreativa lösningar är så roliga att läsa om.

Och den där Premack var inte dum han... :)

http://hundbiten.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Till min förvåning upptäckte jag att denna bloggen, trots att den varit inaktiv ganska länge, fortfarande har nästan tvåhundra besökare i månaden...Wow!   Ni som snubblar in här och blir nyfikna på vart jag tagit vägen kan surfa vidare till glada...

För alla er som undrar hur det gick med Popsy: Operationen gick bra, tumören är som sagt elakartad och kommer tillbaka men med lite tur så får vi ett par år till. Just nu är hon piggare än någonsin! :)   Kändes inte rättvist att avsluta med en ...

Olika omständigheter gör att jag avslutar bloggandet. Sorry alla mina vänner! Tack för denna tiden, ni som vill är välkomna att bli mina vänner på facebook och naturligtvis finns hemsidan www.asashundar.se och min bilddagbok http://asashundar.bi...

Popsys testresultat från tumören kom idag. Elakartad. Min värld står stilla. ...

Det är jobbigt att inte kunna träna hund så mycket som man vill inför lördag...liiite nervös är jag, och då blir jag energisk, och den extra energin får perfekt utlopp i hundträning. Så igår fick jag en timme över innan styrelsemötet, och passade p...