Ambitiös åkte jag till klubben på kvällen. Många andra hundar att träna mot, kul!

Jag ville prova "bermudatriangeln" med rutor i full skala, och byggde upp tre rutor på lagom avstånd, belöning (boll) i varje för att få riktigt hög motivation de första skicken.

Det blev totaltilt i Popsys lilla huvud... Hon blandade ihop rutorna, "byggde" egna rutor av koner som inte hörde ihop (trots att avståndet var ganska långt), hittade helt plötsligt bollar som hörde till fel ruta, och efter fem minuter var hon klart stressad och olycklig. "Jag vet att det är något med konerna, men vad jag än gör så ser jag på dig att det är fel!".

Envis som jag är så tog jag bort alla leksakerna, ökade avståndet mellan rutorna, lekte lite "hitta mitten" med alla tre, och provade igen att gå "triangeln runt". Tyvärr måste övningen härmed förklaras vara totalt misslyckad för mig och Popsy...Vi har backat rejält i vår rutträning idag.

Och vad gör jag sedan? Istället för att byta övning och låta spontan återhämtning verka några dagar, så FORTSÄTTER jag träna ruta! OK, det blev lite bättre, men det var en ganska osäker och frenetisk hund som gick av planen. FY på matte!

Mårran fick träna rallyövningar, framför allt sitta framför och gå runt ryggen på kommando. Som vanligt när jag blandar in något nytt i det som hon TROR att hon vet hur det ska vara blir hon osäker och ledsen...men det tog sig! Mycket godis, bra tajming på klicket, och lite glad lek, så började hon springa runt mig! Sedan ibland så kommer hon av sig halvvägs, öronen sjunker, och hon försöker smita tillbaka kortaste vägen till vänstersidan. På söndag sitter det som en smäck!

En enkel bana var uppbyggd, så vi passade på att öva när gruppen tog fika. Första rundan var katastrof...Nos, nos, nos, sneda sitt, röra sig långsamt, kissa på banan och sprätta (!), snacka om osäker! OK tänkte jag, dags att jobba med detta på allvar! Fram med klickern, upp med godis. Sedan klickade jag ALLT som var acceptabelt i andra rundan (inte bra, så långt kom vi inte...). "Hmmm, kan man bli belönad på rallybanan? Kan här vara trevligt?" (Jag har ju aldrig tränat på bana, bara tävlat, mitt dumma nöt...) Tredje banan började kontakten komma på allvar, öronen kom upp, hon rörde sig mer alert. Fjärde banan gick riktigt bra! Hon hade sin "lekmin", och började gilla träningen.

Vi tog en paus, och körde sedan hela banan igen utan koppel (hata koppel!). Perfekt! Kontakt hela vägen, inga "farliga fläckar" (lustigt osäkerhetsbeteende, jag vet), snabba raka sättanden och lägganden. Hennes träning är jag i alla fall nöjd med!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Till min förvåning upptäckte jag att denna bloggen, trots att den varit inaktiv ganska länge, fortfarande har nästan tvåhundra besökare i månaden...Wow!   Ni som snubblar in här och blir nyfikna på vart jag tagit vägen kan surfa vidare till glada...

För alla er som undrar hur det gick med Popsy: Operationen gick bra, tumören är som sagt elakartad och kommer tillbaka men med lite tur så får vi ett par år till. Just nu är hon piggare än någonsin! :)   Kändes inte rättvist att avsluta med en ...

Olika omständigheter gör att jag avslutar bloggandet. Sorry alla mina vänner! Tack för denna tiden, ni som vill är välkomna att bli mina vänner på facebook och naturligtvis finns hemsidan www.asashundar.se och min bilddagbok http://asashundar.bi...

Popsys testresultat från tumören kom idag. Elakartad. Min värld står stilla. ...

Det är jobbigt att inte kunna träna hund så mycket som man vill inför lördag...liiite nervös är jag, och då blir jag energisk, och den extra energin får perfekt utlopp i hundträning. Så igår fick jag en timme över innan styrelsemötet, och passade p...