Min Vilmelin är tillbaka!

Bara för ett par dagar, men jag njuter av att ha henne "hemma".

Fram för att svärföräldrarna åker bort oftare!

Mårran håller med mig till 100%, kanon att ha syrran att leka loss med (i hela huset, överallt, med full fart).

Popsy ska få något helt nytt på sin repertoar: backa från mig upp på en target. (Vi använder husses tröja, mjuk och mycket tydlig skillnad mot golvet) Efter två pass backar hon glatt, och ibland upp på tröjan, men det tar nog ett tag till innan hon fattar...men kul är det!

Mårran fick ett pass håll fast med den stora, tunga träapporten, inga problem. Mårran bär allt!

Vi tränade vidare med skiften på avstånd, hon växlar nu glatt mellan stå, sitt och ligg. Än så länge vill jag bara att hon ska röra sig, och klickar för allt, men så småningom ska vi kunna få lite mer repetitionsordning.

Lika bra att spinna vidare på saker som inte har blivit av på alltför lång tid. Efter spårpromenaden delade jag en korv i minibitar, satte på grimman, och gav mig iväg till Lysia.

Mårran började ganska spänt, men efter ett par vändningar la sig raggen och öronen slappnade av.

Husse tycker att hon har blivit otroligt mycket bättre, men dels har hon visat tecken på att hon tycker att platsen är obehaglig och vill därifrån snabbt, och dels har jag sett tendenser i andra situationer att hon bygger en kedja: stirra - skälla en gång - snabbt titta på matte och inkassera. Dessa två sakerna var dagens primära träningsmål.

Vändningarna lugnade ner henne otroligt fort, och löste hela "vill därifrån"-problemet. Hon kom helt enkelt i träningsläge direkt, och välkomnade Lysiahundarnas skall och utfall. Nio gånger av tio reagerade hon med att när de kommer springande så tar Mårran ett litet skutt, STIRRAR på mig, och markerar "nu var jag duktig, ge mig godis!". Den tionde gången kör hon sin lilla kedja med ett halvhjärtat skall och SEDAN kontakt, men det belönades inte idag, utan vi bara gjorde om. Hon blev lite förvånad, men började efter ett par gånger själv att bryta sin kedja innan skallet. Bra!

Vi gick förbi "svåra hörnet" först en gång, nosade runt ordentligt innan vi vände och tog andra hållet (för att få en ny "cold trial"), och avslutade med att bara gå framför och sträcka tiden mellan klicken.

Sammanlagt blev det tre mycket slarviga skall på 10 minuter, resten av tiden var hon lugn, glad, och fokuserad på mig. Mycket bra!

Mutade husse att lägga ett spår till Mårran när jag var på jobb, för att få lagom liggtid. Hon hade väldigt hög nos sist och ganska bråttom, jag ville sakta ner henne lite och få henne att tänka.

Han la ett med blod och rådjurshorn (!) på ca 400m, lite slingrigt och en rejäl vinkel. Liggtiden blev tre timmar, och det småregnade på spåret hela tiden.

Mårran blev rejält förvånad när jag plockade fram utrustningen efter halva promenaden, men OK!

Hon jobbade riktigt bra. Låg nos, metodisk, i spårkärnan hela tiden. För en gångs skull väldigt lättläst! Hornet på slutet var en överraskning, men minst lika roligt som en klöv.

Mycket nöjd!