Åsas hundar

Alla inlägg under februari 2008

Av Åsa - 21 februari 2008 13:04

Mårran fick följa med husse, så jag och Popsy hade morronen för oss själva.

Vi passade på att träna spontant fot under promenaden. Hon sackar gärna efter exakt fem steg om hon inte får förstärkning, så idag gjorde vi två åtgärder: strax efter klicket körde vi språng två meter full fart innan jag belönade, för extra drag framåt, och vi "ping-pongade" hur många steg jag krävde för att få bort fem-stegs-fixeringen (klick efter två, fem, tre, sju, ett, åtta steg). Fungerade kanon!

Hemma passade vi på att träna lite stadga på köksgolvet. Det gick så bra att jag började växla "godis i munnen = stadga" med "godis kastat = upprepning", och vi bytte mellan ligg och sitt. Poploppan fattar ju! Och jag får ordning i huvudet...

ANNONS
Av Åsa - 20 februari 2008 22:16

Vi har bara slappat idag...Lite promenad, lite vara med i stallet. Mårran haggar HELA soffan, och Popsy fick en ny leksak (söndersliten på en timme, nytt hållbarhetsrekord!).

ANNONS
Av Åsa - 19 februari 2008 21:18

Körde första klickerpasset på "nya" sättet på gårdsplan. Hundarna var taggade, godiset gott, och timern ställd på två minuter.


Mårran började. Hon var fantastisk! Ingångar? Inga problem. Bytte till ligg i frontposition, kastar sig i backen. Bytte till ligg kvar (skillnad: godis i munnen istället för kastat, två snabba klick innan hon hinner byta position), fattade direkt. Bytte till sitt, hon kopplade blixtsnabbt. Avslutade med target, hunden gick som en skottspole mellan mig och targeten...Precis lagom intensitet, bjöd på beteenden något grymt, fokuserad, "fastnade" inte i något beteende.


Ut med Popsy. Började med backa i front eftersom hon låste sig där i söndags. Klickade flera gånger för frontposition, sedan stå i front, sedan fångade jag minsta rörelse bakåt. Ingång är väldigt starkt och kommer så fort frekvensen sjunker, men jag väntade tills hon provade att komma i front igen (ca fem sekunder) och kunde börja klicka igen. Vi körde backandet i tre pass, sedan såg det hyfsat ut och vi bytte till ligg. Belöningsplacering på marken = Popsy fattar direkt. Snabba ligg! Lite väl snabba kanske, hon kastar sig in i kryp-skutt bakåt om jag inte klickar direkt...Försökte få lite stadga, men det blev bara frustrerade skall...Alldeles för energisk för stadga idag. Bytte till sitt, här fick hon problem igen. Lyckades fånga henne ett par gånger med magen inte riktigt nere och belöningsplacerade uppåt, det blev klart bättre andra passet. Avslutade med lite tasstarget. Bra fart och intensitet, tog upp targeten i munnen en gång men släppte den och satte tassen bestämt på när klicket uteblev. Duktigt!


Mårran var superpå så hon fick en omgång till. Jag vill få henne att galloppera till target, så vi började med en minuts tasstarget när hon var uppe i varv. Jodå, ett par steg! Fortsatte sedan till stå i front, både när jag stod still och stanna spontant under sakta baklänges marsch. Jag har satt stimuluskontroll på "stanna" som måste bort. Vi avslutade med ingång och backa vid sidan. Det gör hon suveränt! Lugnt och rakt och precis i rätt position vid min vänstersida.


Kort utvärdering: Mårran ska träna sitt / ligg / stå under baklänges marsch, Popsy ska träna stadga. Jag är mycket nöjd med min träning av Mårran och med hennes respons! Popsy MÅSTE klickas med hög frekvens och "fastnar" lätt i senast upprepade beteende, samt har "default-beteenden" (ingång och snabba ligg) som kommer fram när hon inte fattar. Placera dem långt ner på listan ett tag.


Mycket nöjd, speciellt med Mårran! Vi ska nog fixa detta!

Av Åsa - 17 februari 2008 16:55

Andra dagen på utbildningen började med att titta på Canis grundfärdigheter, hundens "ABC". Vi fick de olika färdigheterna med varianter på papper, och vi ska kunna få fram 60% spontant och 5 st under stimuluskontroll för att få godkänt vid examinationen. Mer jobb än man tror...


Vitsen är att grunfärdigheterna (bokstäverna) lärs in till perfektion. Då kan man sätta ihop dem till ord = delmoment. Till slut baklängeskedjar man ihop hela meningar = färdiga moment. Fördelen blir att alla länkar i kedjan blir lika starka, hunden vet vad momentet går ut på. Om någon grundfärdighet fallerar faller momentet ihop ganska snabbt, och man får "lappa och laga". Att ha färdigheterna både under stimuluskontroll (på kommando) och frivilligt gör det lättare att finslipa delar av kedjan efterhand, och håller hunden aktiv och engagerad. Ann-Louises råd: kasta alla kommandon (och andra signaler) överbord i två månader till nästa träff. Fokusera på frivilliga beteenden.


Nu fick vi gå ut och börja träna. Popsy och jag tränade, fortfarande en minut i taget med hjälp av en kompis, fokus, sitt, ligg, stå. Fokus har hon ju automatiskt, och sitt kom enkelt och kunde förstärkas ca 10 ggr under en minut. Körde vidare på sitt under baklänges marsch två pass. Nästa pass ville jag byta till ligg, fick inte ett enda ligg, men en massa sitt och varianter på sitt... Envis terrier! Om igen, klicka för minsta rörelse ner, belöningsplacering på marken = Popsy fattar. Ligg, ligg, ligg, ligg, ligg, ligg, ligg. Toppen! Tills jag vill få fram stå...Hjälp! Hunden slänger sig i backen och kör ALLA varianter på magen i marken som hon kan komma på! Paus, bind upp, byt ekipage, frys händerna sönder och samman med tidtagarfunktionen på mobilen.

Vår tur igen. Plan: Klicka för ALLA rörelser "ovan" jord, börja direkt. Fick in ett par klick för stående precis i början, men sedan började Popsy tänka ingångar och lämnade fronten. Panik! Ann-Louise, hjälp! Ett pass till: börja tidigare, mata på med klicken, belöningsplacera ut henne i frontposition (nos mot näsa). Succé! 13 klick på 60 sekunder, och en hund som stod stadigt.

Dags för lunch. Skaffade mat och en digital timer, så att jag skulle kunna rädda mina händer...


Eftermiddagspasset inleddes med teori: "de fyra konsekvenserna".

Inlärning = "En relativt permanent förändring i beteendet som följd av erfarenhet".

Beteende = "Allt en död hund inte kan göra".

Ifall att ni undrade alltså...

De fyra konsekvenserna är:

1. Positiv förstärkning. Förstärkning = beteendet ökar. Positivt = vi lägger till något i situationen. Ex: ge godis.

2. Negativ förstärkning. Förstärkning = beteendet ökar. Negativt = vi tar bort något ur situationen. Ex: släppa örat när hunden tar apporten.

3. Positivt straff. Straff = beteendet minskar. Positivt = vi lägger till något. Ex: Slå hunden.

4. Negativt straff. Straff = beteendet minskar. Negativt = vi tar bort något. Ex: ta bort hunden älsklingsboll.

Dessa fyra är vad vi har att laborera med när vi vill ändra beteenden.

Klickertränare använder Positiv Förstärkning, och i viss mån Negativt Straff.


Beteendeanalys kallas den gren av psykologin som klickerträningen bygger på: Vi studerar beteendet, analyserar om det blir förstärkt eller straffat och vad som förstärker eller straffar, och gör en hypotes om hur beteendet kommer att utvecklas. Beteendeanalys BESKRIVER beteendet och förhållandet mellan handling och omgivning, och fokuserar på det vi kan SE. Vi blandar inte in känslor. "Han springer för att han är rädd" kan vara ett mycket korrekt iakttagande, men vi VET inte om det är sant. Det finns rädda hundar som inte springer, och det finns hundar som springer som inte är rädda. "Han springer för att den andra hunden biter honom" kan vi däremot se och vara helt säkra på.

Vi fick jobba i grupper och göra egna analyser av ett par fall. Alla verkade vara ganska hemma på området, så vi fick desto mer tid att träna på. Tack för det!


Ny träningskompis, nya övningar. Nu ville jag köra tasstarget, targetstick, ingångar och backa.

Jag lånade ut min nya timer, och nu fick vi ett problem: den pep när vi ställde in tiden. Popsy blev helt uppslukad! Inte en blick mot mig! "Datorn" hade gått in i skärmsläckarläge...Vi fick starta upp igen med klick för kontakt flera gånger, sedan kunde vi börja jobba igen. Popsy vill gärna apportera targeten, så prio ett var "allt utom att använda munnen". Hon la sig och ställde sig om vartannat, men jag klickade ändå.

Sedan bytte vi till targetstickan, som hon kan hyfsat. Ett par klick för nudd, sedan började hon variera och flytta nosen upp på stickan. Jag höll inne klicket, och hon förlorade intresset. Ann-Louise! Vänta ut en ny nudd och förlora frekvens eller sänka kriterierna eller bryta? Jag valde att vänta ut henne, det är trots allt envisa Popsy vi pratar om. Fungerade perfekt. Ann-Louise gav också tipset att ta bort stickan mellan repsen, precis som vi gjort tidigare. Sedan läste jag någonstans att det var "fel", och slutade med det. Typiskt...

Nu ville jag byta till ingångar. Popsy ville göra target. Eller sitt, ligg, stå? Ann-Louise rådde mig att hjälpa henne genom att ta ett steg framåt, och då fattade hon. Hon kunde knappt vara stilla när jag flyttade på mig utan KASTADE sig till rätt plats vid vänstersidan och nåde den som kom i vägen!

Nu frös vi alla fyra och bestämde oss för att träna vidare inomhus.

Jag beslutade att utnyttja ingångarna till "backa vid sidan". Popsy hoppar bakåt som en bättre groda, men det stör inte mig. Kriteriet var "backa rakt". Det ändrades snart till att JAG skulle röra mig rakt, jag vrider mig efter henne...Så fort mina fötter och axlar pekade åt rätt håll backade Popsy spikrakt.

Sedan for f-n i mig, och jag skulle byta till "backa i front"...Efter flera pass vid sidan...Jag fångade frontpositionen snabbt med flera klick, och väntade på en backande rörelse (som hon bjudit frikostigt på under dagen). Popsy gjorde en ingång. Jag väntade ut en pytteliten rörelse åt rätt håll, belöningsplacerade tillbaka henne i front, klickade snabbt flera gånger för stå i front och väntade...och Popsy gjorde en ingång. Slut på tiden, paus, och jag satte mig ner på huk för att markera pausen: Popsy börjar backa i front som en idiot! Häftigt! Min ändrade kroppsställning gjorde att hon "låste upp" sig.

Vi avslutade med att gå igenom hur det hade gått för alla, vad vi tänkte och tyckte. Min hjärna var vid detta laget som potatismos, och Popsy gnällde och skällde på alla som rörde sig, så det var inte så mycket info som gick in...


De saker som har tillfört min träning mest (just nu):

* Släng bort kommandona.

* Träna 60 sekunder i taget. Markera paus med att sitta på huk.

* Kolla så att hunden är "påslagen" innan jag börjar träna.

* Beräkna sannolikheten för att ett beteende ska utföras. Är den liten: shejpa från början.

* Går det åt skogen så återvänd till "last point of success" och börja om därifrån.

* Planera varje 60-sekunders-pass. Utvärdera innan jag startar nästa. Blir beteendet bättre eller sämre?


Att träna (speciellt) till nästa gång:

* Burlekar (för att få Popsy lugn).

* Framförmapp med beteendebyten.

* Alla grundfärdigheter på ungerfär samma nivå, ingen ska vara mycket starkare än någon annan.

* Shejpa in "stå framför matte i samma riktning som matte och titta rakt fram".

Önska mig lycka till...; )


Av Åsa - 16 februari 2008 17:29

Första träffen! Jag var på plats strax efter 9 för att släppa in vår lärare, Ann-Louise Ryrvik, och hennes ljuvliga 9-veckors schäfervalp.

Passade på att ta hundarna på en runda runt planen, de var på gott humör.

Väl inne fick Popsy bo i tygburen, Mårran låg vid mina fötter.

Sex elever med hund + Andrea utan hund är vi på kursen. Två ridgebackar, en husky, en norsk buhund och en dalmatiner, alla grundtränade med klicker. Och så Mårran och Popsy, så klart.


Ann-Louise började med att presentera sig själv, vi fick presentera oss för varandra, och sedan drog teorin igång. Eftersom det är första träffen blev det ganska grundläggande: de fyra "kraven" för klickerträning:

1. Bygger på positiv förstärkning, utsläckning och negativt straff

2. Använder så lite hjälp som möjligt

3. Kontinuerlig användning av en betingad förstärkare

4. Fokuserar på beteenden vi kan se

"Gammal skåpmat", men nyttigt ändå. Ann-Louise pratade också en del om olika inriktningar inom klickertänket, och hur hon själv tänker och gör (väldigt likt mina egna tankar!).


Vi fick göra lite tajmingövningar (studsande boll, klicka för två fingrar i luften) och träna våra mekaniska färdigheter med hjälp av en plastmugg som simulerade en hundmun. Hur många klick + godis i "munnen" klarar vi på 30 sekunder? Man måste vara helt passiv med händerna längs sidorna när man klickar, ta ut godisen ur fickan, och lägga i koppen. Jag klarade sexton som mest, ganska nöjd med det...


Dags att se vad hundar och förare kan sedan innan. Vi fick tio minuter var på plan, jag fick dispans för att visa båda mina hundar trots viss tidspress. Båda skötte sig utomordentligt, men Popsy glänste mest! Mårran har problem med de spontana beteendena, det är pinsamt tydligt.


Lite mer snack om "de fyra hemligheterna till att bli en supertränare":

1. Tajming. Du får det du klickar.

2. Kriterier. Alltid för höga.

3. Belöningsfrekvens. Alltid för låg.

4. Belöningskvalitet.

Jag kände att det är saker som jag har funderat över och jobbar bra med, även om det alltid kan bli bättre! Min frekvens har en tendens att bli för låg, men resten tycker jag faktiskt är bra. Vi pratade också om 80%-regeln som en tumregel för hur snabbt träningen bör avancera, och hur man kan höja och sänka kriterier och belöningskvalitet beroende på miljö och störningar. Här kom vi också in på fixa beteendemönster, som jag har problem med på Mårran (trav till target, till rutan, och i inkallning med ställande), men bara helt kort.


Paus för lunch. Jag fick hjälp av Andrea att träna lydnadsmomenten i ettan och tvåan med tävlingsledare. Hon var på strålande humör! Vi fick ett RIKTIGT bra rutskick, en tia! Hon lär sig...Andrea passade på att fota henne, här hittar du bilderna

http://www.asashundar.se/photogallery.php?album_id=8


Efter lunch ägnade vi oss mestadels åt att träna två och två ute på planen. En minut i taget, sedan paus, utvärdering, och ny planering. Jag har börjat sätta händerna bakom ryggen, det ska bort! Uppenbarligen har jag svårt att stå stilla också...Mårran blev VÄLDIGT tydlig i hur hjälpberoende hon blir när hon inte riktigt förstår, Ann-Louise gav mig lite tips att spinna vidare på. Jag tänker rätt i alla fall, det ska bara omsättas i praktiken...


Vi avslutade med frågestund och utvärdering. Jag känner mig väldigt nöjd med både övningarnas upplägg och mina hundars respons! Jag ser fram emot att träna vidare i morgon.

Av Åsa - 15 februari 2008 13:08

En helt ledig dag för första gången på evigheter! Och sol dessutom!

Jag åkte till Fulltofta och la spår.

Mårran: Ett blodspår, ganska tätt blodat (utan klöv, den låg i fel bil) ca 250 meter. Två böjar.

Popsy: Ett person spår, ca 250 meter, 2 vinklar, 2 pinnar. Vi har aldrig spårat med pinnar förut, man måste ju börja någonstans...

Jag lät spåren ligga ca en timme, under tiden åkte vi till TEBA och fixade ny sele och lina till Loppan.


En kort promenad när vi kom tillbaka, Mårran fick börja.

En helt annan hund än sist! Total fokus i spåret, lagom drag i linan. tog det jättefint! Sedan struntade hon i spårslutet (skinka) och fortsatte spåra där jag hade gått ut...Dagar som denna känns anlagsprov inte långt borta!


Popsys spår blev nog lite väl svårt. Det är fjärde gången som hon spårar "på riktigt" i hela sitt liv, och jag blev lite ivrig efter succén sist. Hon hade problem redan på första sträckan, ringade rejält och bakspårade en bit innan hon kom rätt, men pinnen hittade hon! Ingen apportering än, men en rejäl markering. Hon missade vinkeln och fortsatte framåt 20 meter innan hon upptäckte att jag stod kvar, och hade igen problem med att hitta spårkärnan. Plötsligt markerade hon upp i ett träd, jag misstänker ekorrar... Andra pinnen var ännu bättre markerad, hon fick plocka den spontant några gånger. Otroligt att hon hittade den...Jag tyckte hon slog väldigt i spåret, men hon kanske hade koll...Andra vinkeln tog hon bra, men sedan ändrades terrängen och hon fick problem igen. Hon ringade, slog och bakspårade, men till slut så tröttnade hon och började pipa och ville därifrån. Inte bra! Jag kopplade henne i halsbandet och vi gick promenad längst spåret till jag hade koll på spårslutet, då kopplade jag om henne i selen och lät henne spåra sista biten så att hon fick lyckas. Slutsats: en svårighet i taget, max 200 meter spår, gärna pinnar (de var jätteroliga). Jag tyckte ändå att hon jobbade bra, hade spåret varit 50 meter kortare hade hon avslutat när det gick som bäst.

Man lär sig!


Av Åsa - 14 februari 2008 20:46

Vovvarna verkar tycka att det var alltför länge sedan vi spårade...Deras nosar lyfte inte från marken under hela morronpromenaden...


När vi kom hem provade vi en ny grej: bakdelskontroll med hjälp av låda. Shejpa hunden att gå upp med frambenen på lådan, och träna sedan ingångar där framtassarna gör en liten cirkel uppe på lådan och bakbenen går runt på marken. Nyttigt för balans och kroppskontroll!

Båda mina hundar kan numera lägga den färdigheten till sina övriga. Tänker definitivt utveckla det mera!


På kvällen körde jag och Popsy och tränade på klubben. Det var kallt! Vi körde lite ingångar med doggie-zen (göra en ingång vid vänster sida trots att jag lockar med godis i höger hand). Viltost är väldigt gott och svårt att lämna...Men när hon väl fattade konceptet gick det kanon!

Tränade Mårran samma sak en kort stund på gårdsplan, mycket lättare. Hon är betydligt mer van vid externbelöning och självkontrollsträning, med Popsy har jag mest använt "NEJ!". Det ska det bli ändring på.

Av Åsa - 13 februari 2008 12:52

Mårran har varit gräslig att träna idag! Vill INGENTING...utom att nosa och se olycklig ut förstås...Jag inser att det är jag som vill för mycket, och dessutom är jag nervös för kursstarten på lördag. Hon plockar upp min sinnesstämning direkt. Tur att man ska få lite hjälp, det behövs verkligen!


Popsyloppan däremot! Glad och pigg, vill bara träna mer och mer. Vi gjorde ett par riktigt bra rutskick idag, tränade vänsterhalterna i det fria följet, och några läggande under gång. Det ska bara bli lite varmare (med tanke på platsen) sedan ska vi ut och tävla!

Presentation

Fråga mig

5 besvarade frågor

Senaste inläggen

Kategorier

Länkar

Följ bloggen

Följ Åsas hundar med Blogkeen
Följ Åsas hundar med Bloglovin'

Arkiv


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se